Engelska B, Historia A, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper i synen på historieämnet, där historiemedvetande, identitet och historiebruk, historiekultur och historiesyn identifieras och utvecklas i ett ämnessammanhang. Studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om europeisk epokindelning och förmåga att problematisera hur historiska periodiseringar är beroende av politiska och kulturella förutsättningar.

Kursen syftar också till att studenterna ska tilägna sig kunskaper om skolans styrdokument och historiedidaktiska sammanhang med utblick mot nordiska förhållanden vilket ger studenterna perspektiv på det nationella läraruppdraget.

Studenterna studerar, med utgångspunkt från den traditionella europeiska epokindelningen, historiska periodiseringar och olika tidsindelningar samt deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar.

I kursen ingår historiska perspektiv på skolans historieundervisning. Kursen behandlar även målen för historieundervisningen i våra nordiska grannländer vilket innefattar fältstudier i dansk skola.

Kursen utgår från individen och att alla bär på en historia. Utifrån detta synsätt tillägnar sig studenterna förmåga att tillämpa begreppen historiemedvetande, historiebruk, historiekultur, historiesyn och identitet, på den historieförmedling som de på olika sätt möter i till exempel litteratur, film och konst.

Kursen omfattar grundläggande studier av skolans styrdokument med särskild inriktning på historieämnet och hur dessa kan användas vid planering av undervisning och bedömning. Elevers språkliga förutsättningar och behov samt konsekvenserna av detta för historieundervisningen behandlas.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Ett antal olika fallstudier presenteras vilka har ett innehåll med inriktning mot periodisering, begrepp, didaktik och elevernas språkliga förutsättningar samt skolans historieundervisning. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (404 s)

Greiff, Mats (2004). Vi bodde bad och blev utbildade som om vi vore på skilda kontinenter. Malmö: Malmö högskola. (s 9-31) (22 s)

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur (430 s)

Lund, Erik (2009). Historiedidaktikk. En håndbok för studenter og lärare. Oslo: Universitetsforlaget (s 9-76) (67 s)

Mannheim, Karl (1927). The Problem of Generations. I: Essays on the Sociology of knowledge. Collected Work of Karl Mannheim, Volume five. Oxon 1936 (44 s)

Mellin, Lars (1990). Historieläroböckernas periodisering. I: Kronos. Linköping: Institutionen för lärarutbildning, Universitetet i Linköping, 1990:2 (s 40-59) (19 s)

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan: rapport 1. (73 s)

Elektronisk publicering. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s)

Simonson, Örjan (1998). Om konsten att formulera historiska epoker. I: Bengt Schüllerqvist & Sven Lilja (red.) Perspektiv på tiden. Gävle: Högskolan i Gävle-Sandviken (s 59-67) (8 s)

Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.) (2004). Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk. Lund: Studentlitteratur (305 s)

Wiben, Peder (red.) (2009). Historiedidaktikk. Köpenhamn: Columbus (s 7-113) (106 s)

Wineburg, Sam (2000). Making historical sense. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York:New York University Press (21 s)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.