Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter och läromedel.

Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Dessa processer problematiseras och olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp används för att göra tolkningar. I centrum står förmågan att planera undervisning om dessa förändringsprocesser på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras avseminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.

Examinationen av lärandemål 1 och 2 sker genom individuella papers kopplade till obligatoriska textseminarier. Examinationen av lärandemål 3-5 sker i form av ett obligatoriskt slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete. Vid ev omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bjerregaard, Maria och Björn Kindenberg (2015). Språkutvecklande so-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur (184 s)

Coffin, Caroline (2004). Learning to write history: the role of causality. Written communication, 21(3) s 261-289. (28 s)

Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)

Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)

Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16 s)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas(red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)

Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescents make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) //National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history.// Information Age Publishing (69 s)

Skolverket (2014), //Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång.// (24 s.) file:///C:/Users/lupeel/Downloads/pdf3198%20(2).pdf

Smith, Ralph B (2011). Historical explanation: from narrative to causation – and back? History of European ideas, 37:3, 382-395 (13 s).

Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.

Artiklar och texter i urval (ca 50 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).