Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL704C Historia och lärande: Teori och temporalitet (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ytterligare ska fördjupa sina kunskaper i historisk och vetenskaplig metod samt läroplansteori, och kunna tillämpa dessa kunskaper i möjliga undervisningsmoment.
I kursen behandlas historisk metod för att analysera relationen mellan historievetenskap, olika former av gråzonsberättelser och historieförfalskning. Detta innebär ett historiekulturellt perspektiv på exempelvis konspirationsteorier och populärhistoria. På en fördjupad nivå konkretiseras hur relationen mellan olika typer av gråzonsberättelser och vetenskaplig historia kan behandlas i undervisningsmoment. Kursen behandlar också olika vetenskapliga metoder, samt läroplansteoretiska perspektiv på styrdokument.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. använda historiska metoder för att analysera relationen mellan historievetenskap, gråzonsberättelser och historieförfalskning samt konkretisera hur detta kan behandlas i historieundervisning
2. problematisera relationen mellan val av vetenskaplig metod, insamling och behandling av empiriskt material samt diskutera etiska överväganden
3. analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori.
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer.
Prov 1: Akademisk text som seminariebehandlas (Academic Text and Seminar), 3hp. avser lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Akademisk text som seminariebehandlas (Academic Text and Seminar) 3hp, avser mål 3.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Butter, Michael & Knight, Peter. (red.) (2020). Routledge handbook of conspiracy theories. Abingdon, Oxon: Routledge (urval, ca. 100 s.)
Cohen, Louis; Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2018). Research Methods in Education. Eighth edition, Abingdon: Routledge (916 s.)
Hunt, Lynn (2019). Historien: och varför den angår oss. Lund: Studentlitteratur (113 s)
Karlsson, Maria (2015). Cultures of Denial. Comparing Holocaust and Armenian Genocide Denial. Department of History, Lund: Lund University (198 s.)
Rosenlund, David (2016). History education as content, methods or orientation? A study of curriculum prescriptions, teacher-made tasks and student strategies. Diss. Malmö: Malmö högskola (ca. 100 s. i samråd med kursledaren)
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB (213 s.)
Aktuella styrdokument.
Artiklar och källmaterial (ca 250 s.).
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).