Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL721C Historia och lärande: Fördjupade perspektiv på historia (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förmåga att undervisa om historiska förklaringar och långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter, ämnesspråksutveckling och läromedel.

Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Olika framställningar av dessa processer analyseras och problematiseras med hjälp av olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp. Förmågan att planera undervisning om förändringsprocesser och orsakssamband, utifrån olika elevers förutsättningar, och på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor, är också central. I kursen behandlas även aktuella styrdokument, läromedel och hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut, i relation till elevers olika förutsättningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna …

1. kritiskt analysera och diskutera framställningar av historiska problem och långsiktiga historiska förändringsprocesser och aktörers handlande i dessa, utifrån olika förklaringsmodeller

2. kritiskt analysera och diskutera hur olika framställningar av långsiktiga förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och framtiden

3. kartlägga och diskutera hinder och möjligheter i elevers kunskapstillägnande i relation till ämnet och redogöra för hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för samtliga elever kan utformas

4. kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och arbetsformer i relation till teorier, styrdokument och elevers olika förutsättningar och behov

5. planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att elever kan redogöra för långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån någon eller några förklaringsmodeller.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier, grupparbete, studiebesök och studenters muntliga och skriftliga prestationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

I kursen ingår obligatoriska seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska seminariet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Portfolio innefattande skrivuppgifter och kommentarer på andras uppgifter (Portfolio Including Written Tasks and Comments on Other Students´ Tasks), 7 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftligt arbete med seminarieventilering (Paper with Seminar), 8 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-5.

Vid eventuell omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Bjerregaard, Maria och Björn Kindenberg (2015). Språkutvecklande so-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur (184 s.)

Coffin, Caroline (2004). Learning to write history: the role of causality. Written communication, 21(3) s 261-289. (28 s.)

Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s.)

Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s.)

Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16 s.)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 317-340) (23 s.)

Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescents make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Charlotte, NC: Information Age Publishing (69 s.)

Skolverket (2014), Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång. (24 s.) Tillgänglig på Internet.

Smith, Ralph B (2011). Historical explanation: from narrative to causation – and back? History of European ideas, 37:3, 382-395 (13 s.).

Wendell, Joakim (2014). ”Förklaringar är ju allt på något sätt.” En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen. Licentiatuppsats, Karlstad universitet. Kap 3 och 7 (ca 20 s). (elektronisk resurs)

Synteser, eller översiktsverk, (ca 1 800 s.). Titlar meddelas av kursledaren före kursstart.

Artiklar och texter i urval (ca 50 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).