Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse samt förståelse för barns och ungas motoriska utveckling i relation till olika rörelseaktiviteter och lek. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla förmåga att analysera funktionella rörelsemönster i den atletiska formen. Vidare syftar kursen till att studenterna tillägnar sig förståelse för barns och ungdomars språk och kommunikation samt hur språklig förmåga utvecklas i funktionella sammanhang och hur ett gynnsamt motivationsklimat kan utvecklas för att främja elevernas lärande.

I kursen behandlas människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten samt hur olika krafter påverkar kroppen och människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Barns och ungas motorik och perception studeras i relation till grundläggande lek- och rörelseaktiviteter och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Den atletiska formen tillämpas och lärandesituationer iscensätts och diskuteras. Barn och unga från olika miljöer och kulturer möts, kommunicerar och utvecklar språkliga förmågor genom att delta i sociala, idrottsliga praktiker. I kursen behandlas barns språkliga utveckling utifrån ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk, där även medias roll samt IKT som stöd för kommunikationsprocesser och för lärande diskuteras. I detta sammanhang diskuteras hur ett gynnsamt motivationsklimat kan utvecklas i undervisningen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras i fyra delar där den första delen utgörs av en systematiskt genomförd individuell observationsstudie i motorik där studenten kopplar teorier om lek och kroppsligt lärande till didaktiska överväganden.

Den andra delen av examinationen består av en individuell skriftlig tentamen där studenten redogör för 1/människokroppens byggnad och funktion 2/ hur krafter påverkar kroppen samt 3/ människokroppens anpassning till fysisk aktivitet

Den tredje delen sker genom att studenten, utifrån egen tillämpning, självständigt genomför en videoanalys i skridsko, friidrott och gymnastik och reflekterar över det egna lärandet baserat på teori om kroppsligt lärande liksom didaktiska överväganden.

Den fjärde delen, mål fyra till sex, bedöms genom en multimodal redovisning i grupp samt en gemensam processrapport.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alerby, Eva, & Elidottir, Jorunn (2006). Lärandets konst – betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur (60 s)

Behnke, Robert S. (2008). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. (1. uppl). Stockholm: SISU idrottsböcker (valda delar, 150 s)

Coker, Cheryl A. (2009). Motor learning & control for practitioners. (2. ed.) Scottsdale, AZ: Holcomb Hathaway (valda delar, 150 s).

Elbæk, Lars (2010). Læring ved Intervention med Digitale Værktøjer i Idrætslæreruddannelsen. Der er ikke noget så teoretisk som en udfordret praksis. Diss. Odense, Syddansk Universitet (valda delar, ca 100 s)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s.) Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen (s 11-90 och 191-198) (86 s)

Hallén, Jostein och Ronglan, Lars-Tore (2011). Träningslära för idrotterna. Stockholm: SISU Idrottsböcker (valda delar, ca 200 s)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap.3, 5 och 10) (50 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (valda delar, ca 50 s)

Lännergren, Jan; Ulfendahl, Mats; Lundeberg, Thomas & Westerblad, Håkan (2007) Fysiologi. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 150 s)

Ravald, Christina (2008) Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s.)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (184 s)

Svenska gymnastikförbundet (2007). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska

gymnastikförbundet (82 s)

Whitehead, Margaret (2005). Physical Literacy A Developing Concept. British Philosophy of Sport Association. Elektronisk resurs (20 s)

Widlund, Håkan. m.fl. (2001). Friidrott för ungdom, 10-14 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (valda delar, ca 130 s)

Widlund, Håkan. m.fl. (2003). Friidrott för ungdom, 14-17 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (valda delar, ca 180 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon publication (150 s)

Kompendier och artiklar (ca 50 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.