Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska vidareutveckla sina kunskaper om hälsobegrepp, anpassad fysisk aktivitet och olika kroppsideal, sett ur ett samhällsperspektiv. Studenterna ska även vidareutveckla sina kunskaper om psykologiska, fysiologiska och näringsfysiologiska processer och dess betydelse för kroppsligt lärande. Dessutom syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att skapa lärandesituationer i vinteridrott och friluftsliv som gynnar elevers lärande i en skola för alla.

Föreställningar om kroppen under olika epoker fram till dagens kroppsideal behandlas och problematiseras och kroppens betydelse för individens identitet och självbild analyseras. Hur kroppen kan förstås i relation till historiska, sociala, biologiska, pedagogiska och kulturella villkor diskuteras. Synen på kroppen analyseras även utifrån sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med utgångspunkt från inkluderande perspektiv och anpassar fysisk aktivitet med utgångspunkt i en skola för alla.

I kursen behandlas även hälsobegrepp ur ett brett perspektiv och studenten planerar ett arbetsområde i ämnet idrott och hälsa. Aspekter på spänningsreglering och koncentration ingår som moment i detta arbetsområde där även träningsform med och utan musik används i tillämpning av träningslära. Här ingår även att värdera och kritiskt granska läromedel i hälsa i relation till styrdokument samt elevers förutsättningar och behov.

Vidare behandlas kost och näringsfysiologi med koppling till idrott, motion och träning varvid även idrottsskador och sjukdomstillstånd bearbetas med utgångspunkt i vad som kan uppstå i lärandesituationer i skolan.

I kursens avslutande del ingår utbildning i vinteridrott och friluftsliv förlagd till snösäker ort vintertid i fjällmiljö. Inom kursens ram behandlas erfarenheter från vinteridrott och friluftsliv varvid en didaktisk analys av undervisning och säkerhetsfrågor genomförs.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, laborationer, tillämpningar, grupparbete, individuella muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration), 11hp

I detta prov bedöms lärandemål 1,2,4 och 5 i form av skriftligt arbete, lärandemål 3 som muntlig presentation och lärandemål 6 som laboration.

Prov 2: seminarium och skriftlig värdering (Seminar and Written Valuation), 4hp

I detta prov bedöms lärandemål 7

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda proven.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Hela kursen

Anderson, Denise. (2009). Adolescent Girls' Involvement in Disability Sport: Implications for Identity Development. //Journal of Sport and Social Issues// 2009 33: 427 (12s.)

Andersson, Sara. m fl. (2004). //Skidåskådning – Att leda är att lära.// Stockholm: SISU Idrottsböcker. (76 s).

Apelmo, Elisabet (2012) //”Som vem som helst”. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar.// Doktorsavhandling Lunds universitet (digital sammanfattning 10s. samt 15 s.)

Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola fo¨r alla: Ett diskursanalytiskt fo¨rha°llningssa¨tt. //Educare//, nr 4. (20s.)

Backman, Erik (2008). Friluftsliv inom a¨mnet idrott och ha¨lsa – ett bidrag till mer integrering i skolan? //Svensk idrottsforskning// nr 4.(6s.)

Bentsen,Peter. Andkjaer, Sören. Ejby-Ernst, Niels. (2009). //Friluftsliv- natur, samfund og paedagogik.// Munksgaard, Danmark. (Valda delar 15 s.).

Coates, Janine (2011). Physically fit or physically literate? How children with special educational needs understand physical education. //European Physical Education Review// 17: 167 (15s.)

Faskunger, Johan. Nylund, Kamilla. //Motivation för motion, hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet.// Sisu. Stockholm (155s.)

Grahn, Karin. (2008). //Flickor och pojkar i text och bild - Konstruktioner av genus i idrottens la¨romedel.// Idrottsforum.org.(10s.) http://idrottsforum.org/articles/grahn/grahn080903.pdf//

Hallal, Pedro C, Victora, Cesar G, Azevedol, Mario R & Wells, Jonathan C.K. (2006). Adolescent Physical Activity and Health-A Systematic Review. Sports Medicine// 2006:36(12). (s 1019-1030).//

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008). Visst kan alla vara med.// Örebro: Varsam AB. (178 s).//

Jerlinder, Kajsa. (2010) Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: en utopi?// Doktorsavhandling. Örebro universitet.(30s.)//

Johansson, Ella (red.) (2006). Mångnatur: friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället.// Tumba: Mångkulturellt centrum. (101 s).//

http:www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1256-8.pdf

Jönsson, Kutte. (2009 ). Fysisk fostran och fo¨raktet fo¨r svaghet: En kritisk analys av ha¨lsodiskursens moraliska imperative. //Educare.// 1. (s. 7-20).

Karlsson, Jon. m.fl. (2011). //Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering.// SISU idrottsböcker, Idrottens förlag. (Valda delar 100 s.).

Kristén, Lars. Patriksson, Göran. Fridlund, Bengt (2002) Conceptions of Children and Adolescents with Physical Disabilities about Their Participation in a Sports Programme. //European Physical Education Review.// 8: 139 (10s.)

Käll, Lina,B. Nilsson, Michael. Lindén, Thomas. The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting. //Journal of School Health.// Volume 84, Issue 8, pages 473–480, August 2014

Larsson, Håkan. Fagrell, Birgitta. (2010). //Föreställningar om kroppen – kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori.// Stockholm. Liber (valda delar ca 165 s.)

Larsson, Håkan. Fagrell, Birgitta. Johansson, Susanne. Lundvall, Suzanne. Meckbach, Jane. Redelius, Karin. (2010) //På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv.// RAPPORT 355, Skolverket. Stockholm (90s.)

Lisberg Jensen, Ebba. Ouis, Pernilla 82014) //Det gröna finrummet.// (Kapitel 3 och 6. 30s.)

Meurling, Birgitta (red). ( 2003 ). //Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar.// (Kap. Smalhetsideal och bantning bland barn och ungdomar. En översikt av aktuell forskning. Birgitta Edlund. Kap. Varför flickor? Kön, normer och ätstörningar. Barbro Thurfjell) (40s.)

Quennerstedt, Mikael (2006). //Att lära sig hälsa.// Örebro: universitetsbiblioteket.(Valda delar 100 s). http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf//

Tordsson, Björn (2006). Perspektiv på friluftslivets paedagogik.// CVU Sönderjylland, university college. (Valda delar 15s.)//

Trondman, Mats (2005). Mångkulturella ideal i idrottens värld: Föreningsidrottande unga vuxnas uppfattning om mångkulturalism. Stockholm: Svensk idrottsforskning.// Nummer 3 2005. (s. 28-32).//

Wilmore, Jack H &, Costill David L, Kenney W.Larry (2012). Physiology of sport and exercise// (4th edition). Champaign, IL: Human Kinetics, cop. (valda delar 200 s). (Kap. 2,4,15,16,20,21,22).//

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2010) Foundations of Sport and Exercise Psychology.// 5th Ed, Human Kinetics Publishers. Kapitel 11-16 (s.247-393), 17-18 (s.395-446).//

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa och hälsopromotion.// Stockholm: SISU idrottsböcker. (288 s).

Kompendier, valfria artiklar, filmer, handböcker och läromedel tillkommer samt gällande styrdokument för skolan. 120s.Valbar litteratur 240s.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.