Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL728C Idrott och lärande: Kropp, kultur och samhälle (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Studenten ska även vidareutveckla sin förmåga att arbeta med olika former ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan.
I kursen problematiseras relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Särskilt fokus är på dans, bollspel och akrobatik varvid dessa rörelseformer kritiskt granskas och jämförs samt prövas och genomförs. I detta sammanhang berörs hur mental träning och spänningsreglering kan användas i skolan.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. identifiera problemställningar avseende relationer mellan skola, idrott och ungdomskultur
2. analysera, planera och utföra dans, bollspel och akrobatik samt kritiskt granska rörelseformerna och jämföra dessa med varandra
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Båda lärandemålen examineras genom en skriftlig rapport, muntlig redovisning och laboration.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Coakley, Jay (2020). Sports in Society: Issues and Controversies. Boston: MacGraw-Hill Higher Education. (s 9-79, 106-145, 538-560) (131 s.)
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups utbildnings AB. (172 s)
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 9-88, 255-278) (102 s.)
Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen - kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber (s 168-237, 268-310) (111 s.)
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet - relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. (Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219).(71 s.)
Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s. 17-23, 55-71, 113-189, 245-262). (115 s.)
Purovaara, Timmi (Ed.) (2012). Contemporary Circus - treasures, keys and enigmas (pp. 175-194). (19 s.) Stockholm: Stockholm University.
Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och femininitet. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s 12-37, 195-207) (37 s.)
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th Uppl.). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s. 77-100, 285-307, 335-411) (121 s.)
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.