Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmågan att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper i och om taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenten ska också erövra kunskap om alla elevers utvecklingspotential samt om musik och rörelse som ett redskap för matematiskt lärande.
Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och gällande kursplaner. Olika lärandeformer kring undervisning i taluppfattning i tidig åldersgrupp i skolan analyseras. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder. Kursen behandlar också matematikens utveckling och elevers begrepps- och språkutveckling. En lärandemiljö inom matematiken beskrivs, förklaras och konkretiseras i relation till elevers olika behov.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.
Undervisningen är studentcentrerad, och kunskapen skapas i gruppaktivitet och genom laborativt arbete.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
I en skriftlig individuell tentamen beskriver och reflekterar studenten över den egna utvecklade kunskapen i taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenten ska också analysera, värdera och bedöma olika elevlösningar i matematik.
I en skriftlig individuell examination genomför studenten en fältstudie om taluppfattning samt analyserar och reflekterar över resultatet. Studenten ska utifrån fältstudien också beskriva, förklara och analysera en lärandemiljö för olika elevers behov. Hänsyn ska tas till genus, kulturell och social bakgrund.
Studenten utgår från grundskolans kursplanemål och utarbetar en egen undervisningssekvens i vilken digitala medier och estetiska uttrycksformer ingår samt reflekterar över och granskar kritiskt en motsvarande undervisningssekvens formulerad av en kurskamrat. Redovisning sker i tvärgrupp. Respons ges muntligt.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Anderberg, Bengt & Källgården, Eva-Stina (2007). Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg Läromedel (212 s)
Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio Ab (76 s)
Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur (372 s)
Ma, Liping (1999). Knowing and teaching elementary mathematics. Mahwah, New Jersey, London: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers (166 s)
McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. (NCM 2009) Göteborg: NCM (244 s)
Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM- gruppen (104 s)
Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen, (s 8-19, 28-33) (17s)
Skolverkets rapport (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik.(70 s) Tillgänglig på: www.skolverket.se
Publikationer
Wernberg, Anna (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete nr 32. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad 2:2009.
Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB (112 s)
Kompendium från NCM med valda delar ur:
Nämnaren - Tema: Matematik – ett kommunikationsämne. (Nämnaren 1996).
Nämnaren - Tema: Matematik från början. (Nämnaren 2000).
Nämnaren - Tema: Algebra för alla. (Nämnaren 1997).
www.skolverket.se
Maths300: www.curriculum.edu.au/maths300/
Egen sökning av forskningsrapporter och artiklar lämpliga för kursen. (25-75 s)
Valbar litteratur (200 s):
Albertson, Fredrik; Johansson, Per-Gunnar; Oscarsson, Edor och Tengstrand, Anders (2003). Basfärdigheter i algebra. Lund: Studentlitteratur (80 s).
Bergius, Britt & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard?
Göteborg: NCM (134 s)
Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s)
Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta (62 s)
Dahl, Kristin (2002). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta (57 s)
Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR (96 s)
Doverborg, Elisabeth och Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s)
Heiberg Solem, Ida och Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s)
Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg – i förskola och skola. Rapporter om utbildning nr 12/2003, Malmö högskola, Lärarutbildningen (54 s)
Tillgänglig på: http://dspace.mah.se/bitstream/2043/936/1/utbrapp_1203.pdf
Kronqvist, Karl-Åke och Malmer, Gudrun (1993). Räkna med barn. Falköping: Ekelunds förlag (158 s)
Lindström, Lars och Lindberg, Viveca, (2008). Pedagogisk bedömning. Stockholm: Stockholms universitets förlag (255 s)
Löwing, Madeleine och Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund: Studentlitteratur (172 s)
Naturskoleföreningen (2006). Att lära in matematik ute. Ljungbergsfonden (130 s)
Nämnaren-Tema (2004). Familjematematik Nämnaren Tema. Göteborg: NCM (116 s)
Nämnaren-Tema (2002). Uppslagsboken Nämnaren Tema. Göteborg: NCM (110 s)
Skott, Jeppe (2010). Matematik för lärare. Grundbok 2. Malmö: Gleerups förlag (425 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.