Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmågan att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper i och om taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenten ska också erövra kunskap om alla elevers utvecklingspotential samt om musik och rörelse som ett redskap för matematiskt lärande.

Talbegreppet och talsystemets utveckling samt taluppfattning behandlas med hjälp av olika artefakter och gällande kursplaner. Olika lärandeformer kring undervisning i taluppfattning i tidig åldersgrupp i skolan analyseras. Vidare bearbetas de fyra räknesätten utifrån olika metoder. Kursen behandlar också matematikens utveckling och elevers begrepps- och språkutveckling. En lärandemiljö inom matematiken beskrivs, förklaras och konkretiseras i relation till elevers olika behov.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.

Undervisningen är studentcentrerad, och kunskapen skapas i gruppaktivitet och genom laborativt arbete.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I en skriftlig individuell tentamen beskriver och reflekterar studenten över den egna utvecklade kunskapen i taluppfattning, aritmetik och algebra. Studenten ska också analysera, värdera och bedöma olika elevlösningar i matematik.

I en skriftlig individuell examination genomför studenten en fältstudie om taluppfattning samt analyserar och reflekterar över resultatet. Studenten ska utifrån fältstudien också beskriva, förklara och analysera en lärandemiljö för olika elevers behov. Hänsyn ska tas till genus, kulturell och social bakgrund.

Studenten utgår från grundskolans kursplanemål och utarbetar en egen undervisningssekvens i vilken digitala medier och estetiska uttrycksformer ingår samt reflekterar över och granskar kritiskt en motsvarande undervisningssekvens formulerad av en kurskamrat. Redovisning sker i tvärgrupp. Respons ges muntligt.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Cronberg, Linda & Johannsen, Lena (2010). Integration rytmik och matematik: Ett sätt att förbättra elevers förståelse för matematiska ord och begrepp?. Malmö högskola, lärarutbildningen. http:/dspace.mah.se/dspace/handle/2043/9806

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur (308 s)

McIntosh, Alistair (2009). Förstå och använda tal – en handbok. (NCM 2009) Göteborg: NCM (244 s)

Skemp, Richard (1976). Relational and instrumental understanding. Mathematics Teaching, 77, 20-26 (7 s). Tillgänglig i elektronisk form på Malmö högskolas bibliotek.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik – om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (46 s). Tillgänglig på www.skolverket.se (se under Publikationer)

Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik.(70 s) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: www.skolverket.se (se under Publikationer)

Ahlström, Ronny (red.) (1996). Matematik - ett kommunikationsämne. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. (211 s)

Ahlberg, Ann & Wallby, Karin (2000). Matematik från början. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Anderberg, Bengt & Källgården, Eva-Stina (2007). Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg Läromedel (212 s)

Bergius, Britt & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (134 s)

Bergsten, Christer, Häggström, Johan & Lindberg, Lisbeth (2001). Algebra för alla. 1. uppl. Göteborg: Nämnaren (168 s)

Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s)

Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta (62 s)

Dahl, Kristin (2002). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta (57 s)

Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR (96 s)

Doverborg, Elisabeth och Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s)

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio Ab (76 s)

Harrison, Christine & Howard, Sally (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5: inne i "the primary black box". Stockholm: Stockholms universitets förlag (56 s)

Hodgen, Jeremy & Wiliam, Dylan (2011). Mathematics inside the black box: bedömning för lärande i matematikklassrummet. [Ny utg.] Stockholm: Stockholms universitets förlag (42 s)

Kronqvist, Karl-Åke och Malmer, Gudrun (1993). Räkna med barn. Falköping: Ekelunds förlag (158 s)

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur (372 s)

Löwing, Madeleine och Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund: Studentlitteratur (172 s)

Ma, Liping (1999). Knowing and teaching elementary mathematics. Mahwah, New Jersey, London: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers (166 s)

Molander, Kajsa (2010). Att lära in matematik ute. 6. uppl. Vimmerby: Outdoor Teaching (135 s)

Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM- gruppen (104 s)

Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen, (s 8-19, 28-33) (17 s)

Skott, Jeppe, Jess, Kristine, Hansen, Hans Christian & Lundin, Sverker (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning (501 s)

Solem, Ida Heiberg, Alseth, Björnar & Nordberg, Gunnar (2010). Tal och tanke- matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Johanneshov: TPB (392 s)

Solem, Ida Heiberg och Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s)

Trygg, Lena (red.) (2004). Familjematematik: hemmet och skolan i samverkan. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Univ.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1863

Trygg, Lena (red.) (2002). Uppslagsboken. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Univ.

Wernberg, Anna (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete nr 32. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad 2:2009.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB (112 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.