Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML724B Matematik och lärande: Sannolikhet, statistik och bedömning (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 12 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin teoretiska förståelse och problematiserande förmåga gällande bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete. Kursen syftar dessutom till att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över sin praktik utifrån lärande i matematikdidaktik inom samband och förändring.
I kursen problematiserar studenten bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete utifrån flera olika aspekter med koppling till matematikämnet. Särskild vikt läggs vid studentens egen förmåga att reflektera självkritiskt och analysera utvärderingars potentiella konsekvenser för den lokala skolnivån samt bedömningars möjliga effekter för elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet. Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på. I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och presentera en lokal, nationell eller internationell utvärdering utifrån dess betydelse för den lokala skolnivån och utifrån elevers uppfattning inom ett matematiskt område
- kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dessas betydelse för lärarprofessionen och utvecklingsarbete i samband och förändring
- redogöra för samt kritiskt värdera modeller för bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete
- analysera och kritiskt värdera skriftliga individuella utvecklingsplaner
- kritiskt reflektera kring den egna bedömningsförmågan
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, laborationer, responsarbete, gruppövningar samt uppgifter som kan utföras individuellt och i grupp, och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Poster och sammanfattning, (Poster and Abstract), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 3
Prov 2: Akademisk text, (Academic Text), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.
Prov 3: Muntlig presentation, (Oral Presentation), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Björklund Boistrup, Lisa. (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. (1. uppl.). Stockholm: Liber. Kapitel 6 (20s)
Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education, 40(1), 15-28. (13 s.)
Grimm, Frida (2020). The first teacher as the elephant in the room. Forgotten and hidden teacher leadership perspectives in Swedish schools. Research in Educational Administration and Leadership. 5(2), 454-483. (30 s.)
Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 1, 2, 3, 4 och 5 (90 s.)
Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. 19(4-5), 386-402. (16 s.)
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. (133 s.)
Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgmental or developmental? European Journal of Teacher Education. 28(2), 165-178 (13 s.)
Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger och Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur och Kultur. (kap. 15, 34 s.)
McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 15(3), 223-243. (20 s.)
McIntosh, Alistair (2020). Att förstå och använda tal - en handbok. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. (20 s)
Solem Heiberg, Ida; Alseth, Björnar, & Gunnar Nordberg (2011). Tal och tanke. Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Stockholm: Studentlitteratur (30 s)
Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket. (66 s.)
Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. (49 s.)
Vetenskapliga artiklar, nationella och internationella utvärderingar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.