Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna med hjälp av vardagsnära exempel och undersökande arbetssätt ska utveckla grundläggande kunskaper kring fysikaliska och kemiska begrepp och modeller.

Kursen belyser grundläggande kunskaper om fysikaliska och kemiska begrepp och modeller samt sådana kunskapers användbarhet för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardag och samhälle. Genom att arbeta med modeller problematiseras elevers föreställningar och lärande om världen. Undervisning, lärande och bedömning i naturkunskap behandlas även mer generellt. Exempelvis problematiseras olika kunskapsemfaser i naturvetenskaplig undervisning, varav en är just ”naturvetenskapen i vardagen”. Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbeten, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Mål 1-4 bedöms genom en individuell skriftlig tentamen.

Mål 2-3 bedöms också genom en individuell skriftlig reflektion över en gestaltande gruppuppgift kopplad till representationsformer.

Mål 5-7 bedöms genom en individuell planeringsuppgift inkluderande bedömningsunderlag.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund; Studentlitteratur. (kap. 1-2, 14-19) (ca 150 s)

Andrée, Maria (2005) Ways of using ‘everyday life’ in the science classroom. I: Kerst Boersma et al. (eds.) Research and the Quality of Science Education, Berlin; Springer, (s. 107-116) (9 s)

Black, Paul et al. (2003) Assessment for Learning – Putting it into practice, Maidenhead; Open University Press (ca. 120 s)

Hewitt, Paul (2006) Conceptual Physics. Harlow; Addison-Wesley 2006. 10:e upplagan. (ca. 250 s)

Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (ca. 200 s)

Lindegren, Roger (2007) När kemin stämmer –samtal om kemiska samband, Lund; Studentlitteratur (ca 200 s)

Newton, Douglas P. (2003) Undervisa för förståelse – vad det är och hur man gör det. Lund; Studentlitteratur. (ca 200 s)

Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e upplagan., Lund; Studentlitteratur. (ca 80 s i urval)

Snyder, Carl (2003) The Extraordinary Chemistry of Ordinary Things, 4th ed., Oxford; Wiley (ca 200 s)

Strömdahl, Helge (red.) (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund; Studentlitteratur.

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2008) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (ca. 100 s).

Artiklar, webbsidor och stencilerat material (ca. 50 s)

Referenslitteratur:

Abell, Sandra & Lederman, Norman (2007) Handbook of research on science education, Oxford; Lawrence Erlbaum Associates (i urval ca 100 s)

Arbetsmiljöverket (2006) Kemikalier i skolan.

Ehinger, Magnus (2008) Repetitionskurs i kemi, Lund; Studentlitteratur. (312 s)

NORDLAB-materialet. http://na-serv.did.gu.se/nordlab/

Internetbaserade resurser (film, simuleringar, animeringar) för analys av vardagsfenomen.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.