Grundläggande behörighet + Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Studenten ska utveckla kunskaper kring grundläggande fysikaliska och kemiska begrepp och modeller, samt tillämpningar av dessa i vardag och samhälle. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla en förståelse för naturvetenskapernas didaktik samt kontextbaserad undervisning.
I kursen introduceras professionsämnet Naturkunskap och lärande, bland annat behandlas naturkunskapsämnets ämnesplan i Lgy11 och progressionen i både ämne och ämnesdidaktik, mellan och i ämnets sex kurser. Den klassiska mekanikens teori och begreppsbildning kring rörelse (en- och tvådimensionell), orsak och verkan samt rörelsemängd behandlas.
Grundläggande begrepp med syfte att skapa en förståelse för organiska och biokemiska molekyler, deras uppbyggnad samt reaktionsmekanismer behandlas med fokus på mat, kost och hälsa och kostens påverkan på miljön.
Modeller för att förstå och beskriva naturvetenskapliga fenomen i vardagliga och samhälleliga kontexter studeras och elevers föreställningar och lärande om världen problematiseras. Vidare används modeller för analys och design av undervisning i naturkunskap.
Genom laborativt arbete tränas både eget handhavande och metodik för laborativt arbete med elever.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva, förklara, tillämpa och reflektera över i kursen behandlade fysikaliska och kemiska begrepp och modeller
- identifiera, beskriva och förklara det naturvetenskapliga innehållet i vardagsfenomen och händelser
- beskriva och diskutera naturkunskapsämnets karaktär och innehåll med utgångspunkt i läroplanen, elevers relation till ämnet samt ämnets plats i gymnasieskolan
- ge exempel på undervisning som kan främja elevers kunskapsutveckling i naturkunskap
- behärska grundläggande laboratoriemetodik
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, övningar, laborationer, undersökningar, grupparbete, litteraturseminarier, gestaltningar och datorbaserat lärande. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande. Laborationer och seminarier utgör obligatoriska moment i kursen.
Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen (Written on Campus Examination) 10hp.
I detta prov examineras mål 1 och 2.
Prov 2: Muntlig presentation och laborativ examination (Oral Presentation and Laboratory Examination) 5hp.
I detta prov examineras lärandemål 3-4 genom en muntlig presentation. Lärandemål 5 examineras genom en laborativ examination.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget väl godkänd (VG) krävs VG på prov 1.
Andrée, Maria (2012) Vardagsanknytning som pedagogiskt redskap. I: Strömdahl, H. & Tibell, L. (Red.) Skola och naturvetenskap (15 s) (finns för utlåning)
Christensson, Camilla & Sjöström, Jesper (2014). Chemistry in context: analysis of thematic chemistry videos available online. Chemistry Education Research and Practice, 15(1), 59-69.
Hansson, Lena. Leden, Lotta. & Jönsson, Anders. (2022). Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap. Gleerups (75 s).
Hellberg, Annika (2013) Så arbetar du med kemikalier i skolan. Arbetsmiljöverket (138 s) (finns för utlåning)
Heller, Douglas P. & Snyder, Carl H. (2015) Visualizing everyday chemistry. John Wiley & Sons Ltd (Kapitel 1-8, 10-11 och 14) (360 s)
Hewitt, Paul (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (Kapitel 3-5 och 7) (90 s). (boken används i fler kurser)
Jakobsson, Gunilla (2003) Vardagskemi. Lund; Studentlitteratur (200 s)
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2015) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Liber (Kapitel 1, 2 och 4) (130 s).
Artiklar och webbsidor (ca 250 s)
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.