Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO221B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper i naturvetenskap och teknik genom arbete med innehåll kopplat till vardag, närmiljö, närsamhälle och världen globalt. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla sin förståelse för hållbar utveckling i perspektiv av hälsa och miljö.
I denna kurs ges studenten möjlighet att fördjupa sig i ämnesområden som universum, jordens utveckling, värme, tekniska system samt trafik sett ur naturvetenskaplig och teknisk synvinkel. Kursen har fokus på hur närmiljön kan användas för att planera undervisning och utveckla kunskap inom fysik, kemi, biologi och teknik. En del av kursen består av arbete med olika estetiska uttryckssätt samt IKT som medel för att stärka lärandet i naturvetenskap och teknik. Teknik i närmiljön används som inspiration i skapandet av olika konstruktioner. Vidare ingår dramatisering och berättande om naturvetenskapliga fenomen i närmiljön. Kursen avslutas med fokus på hållbar utveckling i vilken bl a hälsa och miljö behandlas.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara viktiga fenomen i universum samt resonera om jordens och livets utveckling på jorden samt kunna för relevant åldersgrupp dramatisera och levandegöra naturvetenskapliga fenomen genom t ex berättande
- utifrån tematiska studier identifiera och förklara fysikaliska, kemiska och biologiska fenomen som finns i närmiljön
- utifrån tekniska och naturvetenskapliga principer identifiera tekniska lösningar i samhället och göra egna konstruktioner
- bygga tekniska konstruktioner för styrning ochdigitalt kunna dokumentera processen från idé till produkt
- undersöka och analysera in- och utflöden av vatten, mat och energi i en skola och diskutera dessa i relation till ett hållbart samhälle
- redogöra för nerv- och hormonsystemet som människokroppens styr- och reglersystem samt kunna exemplifiera i vilka konkreta sammanhang de båda systemen används
- redogöra för och förklara hållbar utveckling utifrån ett lokalt och globalt miljö- och hälsoperspektiv
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, exkursion, laborationer och praktiskt arbete, seminarier, självstudier samt av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.
Mål 1 och 3 examineras genom att studenten gör en muntlig och digital gestaltning som innefattar en teknisk konstruktion. Mål 2, 5, 6 och 7 examineras genom att studenten gör en begreppskarta. Mål 4 examineras genom att studenten individuellt skapar en digital presentation av den redan gjorda konstruktionen.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Andersson, Björn (2010). Att utveckla undervisning i naturvetenskap - kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (297s)
Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6. Malmö: Gleerups. (190 s)
Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts. (70 s)
Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära. Stockholm: Liber (178s)
Grönte, Veronika (2006). Berättarteknik. Uppsala: nationellt centrum för biologi (40s). Kan även laddas ner på: http:www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte1.pdf
Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger; Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag (224s)
Lindegren, Roger (2007). När kemin stämmer. Lund: Studentlitteratur (230s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.