Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO231B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna, bland annat utifrån exemplet mat, ska fördjupa sina kunskaper vad gäller grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och processer, samt hur man använder dessa kunskaper för att kritiskt granska information och ta ställning i miljö- och hälsofrågor. Genom kursen fördjupar studenterna särskilt sin kunskap inom områdena energi och hållbar utveckling. Kursens innehåll syftar till undervisning i fysik, kemi, biologi och teknik i årskurs 4 – 6.

Innehåll eller kursinnehåll Näringslära, samt studier av människokroppens funktion och hälsa är en del i kursen. En annan del av kursen handlar om matproduktion. Viktiga miljö- och hälsofrågor lyfts fram och diskuteras, exempelvis klimatproblematiken. I kursen identifieras frågor kring energisystem och hållbar utveckling, ur såväl ett kemiskt som fysikaliskt perspektiv. I arbetet med tekniska konstruktioner betonas såväl produkt som dokumenterad process. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, seminarier, självstudier, studiebesök, experiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt. Obligatoriska moment förekommer och meddelas vid kursstart.

Två individuella skriftliga tentamina examinerar studenten i detta prov. Mål 1, 3 t.o.m. 5 examineras först i en tentamen. Mål 6 till 8 examineras därefter i en tentamen. Mål 2 examineras genom att studenten individuellt skriver en text.

I detta prov examineras mål 10 genom att studenten i grupp muntligen redovisar en ”lesson study” som planerats, genomförts och utvärderats. I mål 9 examineras studenten i grupp genom att muntligen presentera en teknisk konstruktion, med en individuellt åtföljande dokumentation och värdering.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på båda delexaminationerna.

Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2017). Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (ca 100 s i urval)

Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling: naturvetenskap, miljö och teknik i ett historiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Hasslöv, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. (pdf-fil) (43 s)

Helldén, Gustav, Högström, Per, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (ca 100 s i urval)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi - den gränslösa vetenskapen. (pdf-fil) (112s)

Ljung, Johanna (2004). Kroppens kemi – om balans, obalans och botemedel. Stockholm: Liber. (ca 50 s i urval)

Kroppen – 1177 Vårdguiden: Kroppens uppbyggnad och funktion. (pdf-fil)

Åkerfeldt, Anna, Kjällander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber.

Östklint, Olle, Johansson, Sverker & Anderberg, Elsie (2012). Fysik för lärare. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (40 s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).