Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL212C Religion och lärande: Kulturmöten, identitet och religioner i närsamhället (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten utvecklar och fördjupar sina kunskaper om religioner och livsåskådningar i världen och vidgar sin förståelse av religioners och livsåskådningars roll för individer, grupper och samhällen. Studenten utvecklar också sin didaktiska medvetenhet och tillämpar sina kunskaper i planering och genomförande av egen undervisning samt kring bedömning.
Kursen har två huvudteman av vilka det första utgörs av religioners och livsåskådningars betydelse för individ och grupp och samhälle. Här behandlas religioner såsom judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism och ursprungsfolkens religioner samt livsåskådningar såsom t.ex. ekologism, existentialism, feminism, humanism och marxism. Studenten kommer under kursen att kritiskt granska källtexter, bilder, läromedel, vetenskapliga texter utifrån olika representationer av religioner och livsåskådningar.
Det andra huvudtemat i kursen konkretiserar frågor kring bedömning, framåtsyftande dokumentation och kommunikation av elevers kunskaper i förhållande till styrdokumenten. Härvidlag diskuteras även relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och exemplifiera hur människors tro och religiösa praktik har tagit sig uttryck historiskt och i nutid.
- källkritiskt granska och analysera representationer av religion i olika typer av texter t.ex. källtexter, vetenskapliga texter, läromedelstexter och bilder.
- planera och genomföra undervisning med utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor med relevans för kursens syfte, skapa bedömningsunderlag utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling och ge relevant respons.
- reflektera över hur elevers kunskaper kan dokumenteras och kommuniceras för att stödja elevers kunskapsutveckling i förhållande till nationella styrdokument.
- kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen.
- beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, fältarbete, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Skriftlig salstentamen och muntlig presentation. I detta prov examineras lärandemål 1, 2.
Prov 2: Muntlig presentation och skriftlig inlämningsuppgift. I detta prov examineras lärandemål 3.
Prov 3: Muntlig presentation och skriftlig inlämningsuppgift. I detta prov examineras lärandemål 4, 5, 6.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För godkänt resultat på kursen krävs aktivt deltagande under kursens alla moment. Samtliga examinationsuppgifter skall vara godkända för att kursen ska anses vara avklarad.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Alexanderson, Kristina, Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (2016). Kritiskt tänkande: i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (I urval: inledning och kapitel 1, 5)
Alvstad, Erik (2017). Den rabbinska traditionen. Stockholm: Dialogos förlag. (221 s.)
Bråkenhielm, Carl Reinhold m.fl. (2013). Livet enligt människan: om livåskådningsforskning. Nya Doxa. (I urval 100 s.)
Gardell, Jonas (2009). Om Gud. Nordstedts. (295 s.)
Groth, Bente (2002). Judendomen – Kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (Urval 200 s.)
Härenstam, Kjell (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik, om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur. (199 s.)
Jacobsen, Knut A & Thomas Andersson (2002). Buddhism – kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (318 s.)
Jacobsen, Knut A (2004). Hinduismen – historia, tradition, mångfald. Stockholm: Natur och Kultur. (394 s.)
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. (3:e utökade uppl.) Malmö: Gleerups utbildning (224 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (I urval: kapitel 4)
Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket (91s) Tillgänglig via Internet.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 1 Från skola för vuxna till vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (32 s.)
Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 2 Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk.
Otterbeck, Jonas (2004). ”Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om Islam.” I Didaktikens forum 1, 2004. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm
Roald, Anne Sofie (2005). Islam: historia, tro och nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 200 s.)
Rasmussen, Tarald & Einar Thomassen (2007) Kristendomen. En historisk introduktion. Skellefteå: Artos & Norma. (416 s. i urval)
Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. (2017). Lund: Lunds universitet, VBE programmet (60 s.) Tillgänglig via Internet.
Woodhead, Linda (red.) (2009). Religions in the Modern World. Traditions and transformations. 2nd edition. Routledge, (Urval 150 s.)
Tillkommer aktuellt textmaterial 250 s. med bl.a. källtexter och artiklar.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).