Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB731B Samhällsorientering och lärande: Möten, identitet och livsfrågor i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om hur mänskliga rättigheter kommuniceras i medier och hur detta yttrar sig i undervisningen. Kursen syftar också till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av olika bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiker. Kursen syftar vidare till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet.

I kursens anläggs ett SO-perspektiv på mediers betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling. Särskilt behandlas frågor om mänskliga rättigheter med koppling till barns rättigheter.

Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter/elevmaterial behandlar kursen bedömnings-, betygssättnings- och dokumentationspraktiker.

Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på.

I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Här behandlas särskilt förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, workshopar i estetisk kommunikation, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ dels kring informationssökande och dels till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Prov 1 Lärandemål ett examineras i muntligt i grupp där studenterna presenterar en lektionssekvens utifrån pedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv.

Prov 2 Lärandemål två, tre och sex examineras genom en individuell, skriftlig uppgift.

Prov 3 Lärandemål fyra och fem examineras i grupp där studenterna formulerar ett utvecklingsarbete med syfte att främja alla elevers kunskaper.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

*Gemensam litteratur

Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

*Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education. 40/1 (s 15-28) (13 s) – nätversion finns.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet. (100 s.)

*Hattie, John (2011). Synligt lärande. brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf (65 s.)

Jakobsson, Anders, Tema Storskaliga studier, kunskapsmätningar som paradox och möjlighet , Utbildning & Demokrati 2013, Vol 22, nummer 3 www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2013/Nr%203/Tema%20Storskaliga%20studier.pdf

Jakobsson, Anders, Tema Storskaliga studier, Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn, Utbildning & Demokrati 2013, Vol 22, nummer 3

Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (224 s)

Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.) (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerup

*Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education. 28/2 (s 165-178) (13 s.) – nätversion finns

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Magnusson, Kerstin., Malmgren, Gun. & Nilsson, Jan (2014). Att göra sin röst hörd tematisk undervisning i grundskolans mellanår /. Johanneshov: MTM

*McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 15/3 (s 223-243) (20 s) – nätversion finns

*Pettersson & Wester (2014) “Skolan i världen – internationella kunskapsmätningar”.

I Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare

*Skolverket (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).