Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL207C Svenska och lärande: Språk, utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om skönlitteratur och andra medietexter och deras betydelse för ungdomars språk- och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna använda och gestalta skönlitteratur och andra medietexter i ämnesövergripande undervisning och tematisk undervisning i svenska. Studenten ska också utveckla kunskap om förhållandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i relation till lärarprofessionen.

I kursen behandlas skönlitteratur och andra medietexter – såväl analoga som digitala - i tematiska och ämnesövergripande sammanhang varvid sådana texter som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. Här diskuteras vikten av att läraren i arbete med skönlitteratur och andra medietexter medvetet väljer texter som anknyter till och utmanar de erfarenheter och omvärldsbilder som eleverna har. I kursen introduceras litteratur- och filmvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenterna använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad. Berättartekniska grundfrågor tas upp liksom även tolkning och meningsskapande vid textläsning samt forskning om hur unga tillägnar sig litterära texter. Studenterna får då också använda olika analysverktyg i en pedagogiskt riktad textanalys där de belyser en text ur en konkret lässituation i skolan. I kursen får studenterna tillfälle att problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Härvid reflekterar studenterna över begreppens innebörd för olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap, och därmed tydliggörs också olika synsätt vad gäller kunskap och lärande. Sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling uppmärksammas och studenterna ges tillfälle att utforska skönlitteraturens och andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang. I förhållande till kursens innehåll diskuteras och värderas relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen.

Efter avslutad kurs ska studenten

1. utifrån kunskaper om ungdomars textvärldar, skolans värdegrund och det vidgade textbegreppet kunna ta ställning till val av texter i en språkligt och kulturellt heterogen skola

2. kunna använda såväl grundläggande textanalytiska begrepp som receptionsteoretiska kunskaper och kulturanalytiska perspektiv för att analysera skönlitterära texter och film samt deras användning i undervisning

3. kunna omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en planering och presentation av ett tematiskt arbete där skönlitteraturens och andra medietexters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas och bedömning diskuteras

4. kunna gestalta lyrik eller berättande texter

5. kunna kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för lärarprofessionen

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, drama, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: 2001 Muntlig och skriftlig analys (Oral and Written Analysis), 7,5 hp.

I denna examination bedöms lärandemål 2. Provet består av två delar där den första är ett litteraturseminarium där del av lärandemål 2 - att kunna använda grundläggande textanalytiska begrepp för att analysera skönlitterära texter och film - bedöms. Den andra delen består av en individuell skriftlig pedagogiskt riktad textanalys där hela lärandemål 2 bedöms.

Prov 2: 2002 Tematiskt arbete (Thematic Work), 7,5 hp.

Provet utgörs av en muntlig och skriftlig presentation samt diskussion i grupp av ett tematiskt arbete. Den muntliga presentationen har inslag av gestaltning (lärandemål 1, 3, 4, 5)

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen. För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Vid omprov kan studenten komma att examineras enskilt istället för inom ramen för ett grupparbete

Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999), Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (Kap. 1, 2, 4 och 5, 56 s.)

Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (s. 9-41)

Beach, Richard. (2011) Teaching literature to adolescents. [electronic resource]. 2nd ed. Routledge. Tillgänglig via Malmö universitets bibliotek (Kapitel 1,2,6,10,11,12, 117 s.)

Chambers, Aidan (2001). Böcker inom oss – om boksamtal. Rabén & Sjögren (163 s.)

Edvardsson,Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018), Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (s. 31-107) FN:s konvention om barnets rättigheter. Tillgänglig via internet.

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (Kap. 1, 3, 5, 9, 11, 12 och 13, 56 s.)

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (kap. 1-3, 42 s.)

Lindell, Ingrid & Öhman, Anders (red.) (2019). För berättelsens skull: modeller för litteraturundervisningen. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur (kap 1,4, 38 s).

Lundahl, Christian (2014, 2 uppl.). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 3, 4 och 7, 67 s.)

Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket kap 1-3 (41 s.) Tillgänglig via internet.

Molloy, Gunilla (2008, 2 uppl.). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur (296 s.)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (s. 9-133)

Nilsson, Jan (2007 2 uppl.). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur (kap. 2 och 5, 33 s.)

Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasielevers textvärldar. Karlstad: Karlstad University Studies (s. 11-37, 108-142). Tillgänglig via internet.

Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (red.) (2016). Kritiskt tänkande: i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (Inledning och kapitel 1, 5, 62 s.)

Tengberg, Michael, Olin-Scheller, Christina (2013). Improving Reading and Interpretation in Seventh Grade: A Comparative Study of the Effects of Two Different Models for Reading. Instruction Education Inquiry, 4(4). (23 s.) Tillgänglig via internet.

Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. (2017). Lund: Lunds universitet, VBE programmet (60 s.) Tillgänglig via internet.

Läroplaner och kursplaner i svenska. Skolverket. (www.skolverket.se)

Ett urval artiklar och andra kortare texter (i pdf) kan tillkomma under kursen.

Skönlitteratur

Backman, Fredrik (2017). Björnstad. Månpocket (472 s.)

Carrasco, Jesús (2015), Flykten. Natur & Kultur (214 s.)

Collins, Suzanne (2009). Hungerspelen. Månpocket (304 s.)

Green, John (2017). Sköldpaddor hela vägen ner. Bonnier Carlsen (292 s.)

Jägerfeld, Jenny (2016), Brorsan är kung! Rabén & Sjögren (141 s.)

Jergner-Ekervik, Johan & Ulvegren, Frida. (2015). Sista året på jorden. (1. uppl.) Stockholm: Kartago (139 s.)

Lindgren, Astrid (1973). Bröderna Lejonhjärta. Rabén&Sjögren (256 s.)

Nilsson Per (2017). Hjärtans fröjd. Stockholm: Rabén&Sjögren (148 s.)

Film

Aschan, Lisa (2011). Apflickorna. Sverige

Cantet, Laurent( 2008), Mellan väggarna. Frankrike

Caro, Niki (2002). Whale rider. Nya Zeeland

Kernell, Amanda (2017). Sameblod. Sverige

Lund, Katia & Meireller, Fernando (2002). Guds stad (Ciudade de deus). Brasilien

Odell, Anna (2014). Återträffen. Sverige.

Ross, Gary (2012), Hungerspelen. USA

Zvjagincev, Andrej (2003). Återkomsten. Ryssland

Aktuell TV-serie

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).