Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten skall fördjupa sina teoretiska och didaktiska kunskaper om barns skrift- och talspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskaper om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Kursen behandlar även grundläggande grammatisk terminologi och dess didaktiska tillämpning. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses.

Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.

Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception. Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

I detta prov bedöms lärandemål 1

I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.

Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms lärandemål 2 och 3.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 3 samt på Prov 1 eller 2

Den muntliga presentationen/Muntliga presentationer kräver god språkbehandling, disposition och presentationsform. Den skriftliga texten kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

Alatalo, Tarja (red.) (2019).?Läsundervisningens grunder. Andra upplagan Malmö: Gleerup. (ca 100 sidor, i samråd med kursledaren)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021)?Akademiskt läsande och skrivande, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s. i samråd med kursledare)

Dysthe, O. (1996). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385-425.

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan. Ingarö: Columbus förlag (c:a 100 sidor, i samråd med kursledaren).

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2020) Skrivundervisningens grunder. (s.19-103; 263-316).

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, 4., uppdaterad uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (275 s.)

Hedemark, Åse & Karlsson, Maria (red.) (2017). Unga läser: läsning, normer och demokrati. Möklinta: Gidlunds förlag. (ca 150 sidor i samråd med kursledare).

Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217 s).

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. (s 31-74; 89-130; 143-158; 185-200).

Liberg, Caroline & Nordlund, Anna (2019). Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår. Nordic Journal of Literacy Research. Vol 5. No.2 2019, pp 120-139 (19 s)

Schiefauer, Jessica (2011). Pojkarna. Stockholm: Bonnier Carlsen. (185 s.)

Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.?Stockholm: Skolverket. (66 s) (Tillgänglig via internet)

Skolverket. Förskoleklassen – ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del. (Tillgänglig via internet) (32 s)

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet)

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet) (162s)

Säljö, Roger (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (61 s)

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s, tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.