Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar också till att studenten ska få kunskap om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter. Ytterligare ett syfte är att studenten ska tillägna sig kunskaper och en beredskap att möta elever kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den fortsatta skriv- och läsundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses.

Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.

Kursen tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, socioekonomiska faktorer och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

I detta prov bedöms lärandemål 1

En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för skriv och läsundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium.

I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 6.

Provet består av en planering av en lektionssekvens där språkutveckling och kunskapsområdet identitet, sexualitet och samlevnad integreras och redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val.

Detta prov består av en salstentamen. I denna del bedöms mål 2 och 3

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 3 samt på Prov 1 eller 2.

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur (c:a 100 sidor i samråd med kursledare).

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan. Ingarö: Columbus förlag (c:a 100 sidor i samråd med kursledare).

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2020). Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups utbildning AB (c:a 150 sidor i samråd med kursledare).

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (208 s)

Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (ca 60 s i samråd med kursledare)

Liberg, Caroline, af Gejerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (116 s)

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red). (2019) Att bli lärare i svenska. (Första upplagan). Stockholm: Liber. (c:a 50 sidor i samråd med kursledare

Lindholm, Anna (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2019. (c:a 100 sidor i samråd med kursledare)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande skola bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad).Stockholm: Natur och Kultur. (ca 110 s i samråd med kursledare)

Lundin, Katarina (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund:Studentlitteratur AB. (150 s)

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups (s 7-52) (45 s)

Simonsson, N. (2012). Världens viktigaste handledning: om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront. (132 s)

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (158 s)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklarsamt skönlitteratur, ca 300 s., tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.