Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen ger en introduktion till och en översikt över några centrala problemområden inom samtida kulturteori och kulturanalys: synen på kanon och bildning, litteraturens ställning i mediekulturen, olika förhållningssätt inom skolan till ungdomskultur, populärkultur och medier, den kulturella identitetens omförhandlingar i ett samhälle präglat av ökad heterogenitet. I kursen belyser studenterna med hjälp av olika kulturanalytiska teorier, begrepp och perspektiv särskilt hur sociala kategorier som genus, klass, etnicitet och generation kommer till uttryck i ungas textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.
Vidare behandlar kursen språklig variation i dagens samhälle. Studenterna analyserar och tolkar skönlitteratur och film också ur ett språksociologiskt perspektiv. De sammanhängande områdena klass, genus, etnicitet och generation belyses även ur detta perspektiv och fördjupas genom läsning och tolkning av texter. Kursen tar också upp språkets identitetsskapande betydelse. Vidare behandlas språkbruk och språknormer och deras inbördes relationer. Studenterna undersöker och analyserar tillsammans internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga, såsom PISA och nationella prov.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, självstudier, seminarier, gruppdiskussioner, responsarbete och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en skriftlig, individuell hemtentamen. I denna redovisar och diskuterar studenten, med stöd i språksociologisk teori, språkets identitetsskapande betydelse i relation till värderingar och hierarkier och språkbruk och språknorm i skolan och i övriga samhället (lärandemål 1, 2, 3 och 5). Den egna lärarpraktiken analyseras och problematiseras utifrån centrala språksociologiska begrepp (lärandemål 5). Dessutom analyserar och förhåller sig studenten kritiskt till internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga (lärandemål 8).
Den andra delen utgörs av ett muntligt litteraturseminarium i vilket kursdeltagarna med stöd i språksociologisk och kulturanalytisk teori samt receptionsteori analyserar och problematiserar skönlitteratur och film samt den praktik de verkar i (lärandemål 4, 5 och 6). I seminariet analyseras skönlitterära texter och medietexter som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan utifrån kulturanalytisk teori med fokus på representation av klass, etnicitet, genus och generation. Även språksociologisk teori kan användas. I examinationen ingår att studenten ger respons på kurskamraternas tolkningar (lärandemål 7).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Ordfront (361 s.)
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Studentlitteratur (199 s.)
Gripsrud, Jostein (2002). Mediekultur – Mediesamhälle. Daidalos (Del II, 150 s.)
Hall, Stuart (1999). Kodning och avkodning. I Johansson Thomas, Sernhede Ove & Trondman Mats (red.). Samtidskultur. Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nya Doxa (s. 227-237) (11 s.)
León Rosales, René. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010. Stockholm; Botkyrka. (344 s.) Kap. 6
Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Book History vol:9 (s. 291-311)
Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur (s.189-315)
Nationella prov för år 9, Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/
Persson, Magnus, (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur (s. 105-217)
Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Studentlitteratur (kap 1,3,4 och 6, ca 180 s.)
Pisa 2012 Assessment Framework. Chapter 2 Reading Literacy. OECD (2003)
www.pisa.oecd.org/dataoecd/38/52/33707212.pdf (ca 20 s.) (Läs Pisa 2015 enligt lärares anvisning)
Pisa 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik (2016). http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725 (i urval ca 40 s.)
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur (30 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013, andra upplagan). Sociolingvistik. Liber (377 s.)
Skönlitteratur (samtliga titlar ingår)
Andersson, Lena (1999). Var det bra så? Natur och Kultur
Bakhtiari, Marjaneh (2005). Kalla det vad fan du vill. Ordfront
Beischer, Sara (2015). Jag ska egentligen inte jobba här. Lind co.
Djebar, Assia (2004). Sultanbrudens skugga. Leopard förlag (Gy)
Flygt, Torbjörn. (2001). Underdog. Norstedt
Folkesson, Tove (2014). Kalmars jägarinnor. Pocketförlaget.
Kallifatides, Theodor. (2001). Ett nytt land utanför mitt fönster. Bonnier
Kincaid, Jamaica. (1998). A Small Place. Farrar, Straus, Giroux
Laestadius, Ann-Helén. (2016). Tio över ett. Rabén & Sjögren
Le, Nam. (2010). Båten. Natur och kultur
Levithan, David. (2013). Jag, En. Gilla böcker
Montelius, Martina. (2013). Främlingsleguanen. Atlas
Wahldén, Christina. (2007). För bra för att dö. Tiden (7-9)
Film (samtliga titlar ingår)
Kechiche, Abdellatif (2013), Blå är den varmaste färgen
Meadows, Shane (2006). This is England
Pichler, Gabriella (2012). Äta, sova, dö
Referenslitteratur:
Boyd, Sally & Ericsson, Stina (red.) (2015). Sociolingvistik i praktiken. Studentlitteratur (252 s.)
Mindre textmaterial kan tillkomma.