Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskap om det specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsområdet utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna påbörjar sin utveckling av specialpedagogiskt förhållningssätt och professionalitet utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå.

Kursen behandlar specialpedagogik och dess samhälleliga och individuella villkor utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns och elevers lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv. I denna kurs påbörjas reflektion över skrivprocess, kunskapsutveckling, färdighet samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom introduceras olika datainsamlingsmetoder. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Efter avslutad kurs ska studenten

• redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området

• beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen

• redogöra och analysera konsekvenser för det specialpedagogiska verksamhetsområdet utifrån gällande styrdokument som lagar, förordningar och deklarationer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbete och enskilda uppgifter på campus och genom nätburen kommunikation, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår 10 dagar verksamhetsknutna fältstudier

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

I två gruppuppgifter som är såväl skriftliga som muntliga bedöms studentens förmåga att redogöra för olika specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsperspektiv samt kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar. I en av dessa uppgifter ingår även att ge skriftlig grupprespons. I en individuell skriftlig och muntlig uppgift bedöms studenten utifrån sin förmåga att beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/elever med rätt till stöd i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen. Vidare bedöms i samma uppgift studentens förmåga att analysera konsekvenser av gällande styrdokument för det specialpedagogiska verksamhetsområdet. God språkbehandling och presentationsform krävs.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (173 s.)

Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet, www.sit.se, (175 s.)

Asplund Carlsson, Maj, Pramling Samuelsson, Ingrid & Kärrby, Gunni (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket: Liber distribution. (102 s.)

Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid. (2007). Profession, forskning och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. I Educare 2007(2) 39-51, www.dspace.mah.se/handle/2043/4269

Egelund, Niels, Haug, Peder & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber. (206 s.)

Fischbein, Siv & Östberg, Olle (2003). Mötet med alla barn- ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia. (243 s.)

FN. (2005). FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)

Heimdahl Mattsson, Eva ( 2001). Inclusive Strategies and Bureaucratic Organisations in Integrated and Segregated School Systems. Scandinavian Journal of Disability Research, 3(1) 31-55

Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005). Specialpedagogik i två skolkulturer. (Educare vetenskapliga tidskrifter, Nr 1/2005) Malmö: Lärarutbildningen. (84 s.)

Lewis, Ann & Norwich, Brahn (2005). Special Teaching for Special Children: Pedagogies for Inclusion. U.K: Open University Press, www.mhprofessional.com/product.php?isbn=0335214053, (256 p.)

Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet - En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn (licentiatavhandling). Malmö högskola: Lärarutbildningen, www.dspace.mah.se/handle/2043/3368 (179 s.)

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa. (valda delar kap. 1,4,6 och 8,105 s.)

Paley, Vivian (2004). Child´s Work – the Importance of Fantasy Play. Chicago: The University of Chicago press. (111 s.)

Pedagogisk Forskning (2007). Specialpedagogik. Pedagogisk Forskning 12(2) 81-134.

Persson, Bengt (2005). Elever som får stöd men för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. www.skolutveckling.se (70 s.)

Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)

Skolverket. 2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. PM 2007-11-26, www.skolverket.se (24 s.)

Skolverket. (2006). Läroplaner för förskoleklassen och fritidshemmet, det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94, www.skolverket.se/sb/d/468

Socialdepartementet. (2007). Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, www.regeringen.se/content/1/c6/01/85/27/49a6ecf6.pdf (52 s.)

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Svenska skrivregler. (2005). Stockholm: Liber. (220 s.)

Westling Allodi, Mara (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: the case of Sweden. European Journal of Education 42(1) 133-146.

Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forsknings fronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007, www.vr.se (114 s.)

Valbar litteratur

Bergquist, Siv (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.(248 s.).

Göransson, Kerstin (2004). Barn som blir elever – Om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ala, www.ala.fub.se, (235 s.)

Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan: En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s.)

Olsson, Staffan (2006). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola : Vägar för samverkan med hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (valda delar kap 3-4, 123 s.)

Erdis, Mare. (2007). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (133 s.)

Öhman, Margareta & Aspeli, Widar. (2001). Lekfull närvaro - Samspel och samvaro möten och möjligheter. Stockholm: Runa. (141 s.)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

De olika utbildningsinslagen inom både specialpedagogiska- och speciallärarprogrammet bygger bland annat på erfarenhetsutbyte mellan pedagoger med olika grundutbildningar och lång verksamhetserfarenhet. Barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande behandlas ur olika perspektiv beträffande mångfald, variation, normalitet och individualisering, och blir naturliga inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Malmö högskolas perspektivområden gällande genus och etnicitet analyseras utifrån studenternas nya yrkesroller och funktion med fokus på specialpedagogisk verksamhet. Genus, migration och etnicitet behandlas i relation till individ, grupp och samhälle. Områdena behandlas i föreläsningar, grupparbeten och individuella uppgifter samt i litteraturstudier. Litteratur som behandlar perspektiven är bl.a. Egelund, Haug & Persson (2006), Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby (2001), Ahlberg (2001), Myndigheten för skolutveckling (2006), FN:s standardregler (1995), Salamancadeklarationen (2001), Orlenius (2001), Socialdepartementet (2007, Vetenskapsrådet (2007) och Skolverket (2007). Miljöperspektivet är inte relevant för denna kurs.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.