Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskap om det specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsområdet utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna påbörjar sin utveckling av specialpedagogiskt förhållningssätt och professionalitet utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå.

Kursen behandlar specialpedagogik och dess samhälleliga och individuella villkor utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns och elevers lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv. I denna kurs påbörjas reflektion över skrivprocess, kunskapsutveckling, färdighet samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom introduceras olika datainsamlingsmetoder. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Efter avslutad kurs ska studenten

• redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området

• beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen

• redogöra och analysera konsekvenser för det specialpedagogiska verksamhetsområdet utifrån gällande styrdokument som lagar, förordningar och deklarationer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbete och enskilda uppgifter på campus och genom nätburen kommunikation, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår 10 dagar verksamhetsknutna fältstudier

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

I två gruppuppgifter som är såväl skriftliga som muntliga bedöms studentens förmåga att redogöra för olika specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsperspektiv samt kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar. I en av dessa uppgifter ingår även att ge skriftlig grupprespons. I en individuell skriftlig och muntlig uppgift bedöms studenten utifrån sin förmåga att beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/elever med rätt till stöd i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen. Vidare bedöms i samma uppgift studentens förmåga att analysera konsekvenser av gällande styrdokument för det specialpedagogiska verksamhetsområdet. God språkbehandling och presentationsform krävs.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Litteratur och övriga läromedel

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (173 s.)

Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet, www.sit.se, (175 s.)

Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid. (2007). Profession, forskning och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. I Educare 2007(2) 39-51, www.dspace.mah.se/handle/2043/4269

Eriksson Gustavsson, Anna-Lena Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2011). Apecialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s)

FN. (2005). FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)

Gustafsson, Lars, H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)

Heimdahl Mattsson, Eva (2007) Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research 2007 vol 51:3, 239 -252.

Lang, Lena. (2008). Ungas röster om övergången till högskole- och universitetsstudier. Ungdomsforskning. Center för ungdomsforskning, Institutet för pedagogik, Aarhus Universitet, Danmark (s. 39-44).

Lutz, Kristian (2009) Kategorisering av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer. Malmö högskola: Lärarutbildningen (doktorsavhandling) (236 s)

Orlenius, Kennerth & Bigsten, Ari (2006) .Den värdefulla praktiken – Yrkesetik i pedagogernas vardag . Stockholm: Runa Förlag (157 s)

Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem .

Vetenskapsrådets Rapportserie, 11:2008, www.vr.se (119 s)

Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)

Sandberg, Anette (red.), (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (304 s). Valda delar: Kap 1, 2, 6, 7, 10, 14

Skolverket. (2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. PM 2007-11-26, www.skolverket.se (24 s.)

Skolverket. (2006). Läroplaner för förskoleklassen och fritidshemmet, det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94, www.skolverket.se/sb/d/468

Socialdepartementet. (2007). Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, www.regeringen.se/content/1/c6/01/85/27/49a6ecf6.pdf (52 s.)

Solvang, Per (1999) Medikalisering av problem i skolan. LOCUS 1999:2, ss 16-29

http://www.buv.su.se/cintent/1/c6/03/37/Locus2_99.pdf

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Svenska skrivregler. (2005). Stockholm: Liber. (220 s.)

Tetler, Susan & Langager, Sören (Red.).(2009). Specialpedagogik I skolen – en grundbog Köpenhamn: Gyldendahls Laererbibliotek (402 s)

Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forsknings fronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007, www.vr.se (114 s.)

Studenterna söker själva vetenskapliga artiklar kring funktionsnedsättning och dess konsekvenser inom förskola, skola och vuxenutbildning.

Valbar litteratur

Anderson, Lotta & Bruce, Barbro (2011). Överbryggande specialpedagogik: goda möten för gemenskap och lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.

http://dspace.mah.se/handle/2043/11400 (183 s).

Göransson, Kerstin (2004). Barn som blir elever – Om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ala, www.ala.fub.se, (235 s.)

Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogik och sociala praaoblem i gymnasieskolan: En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet, Lund: Studentlitteratur. (128 s)

Möllås, Gunvie (2009). "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Högskolan i Jönköping (doltorsavhandling)

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=8rdNi

Olsson, Staffan (2006). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola : Vägar för samverkan med hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (valda delar kap 3-4, 123 s.)

Erdis, Mare. (2007). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (133 s.)

Sandén, Ingrid (2000), Skoldaghem- ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö högskola: Lärarutbildningen (doltorsavhandling) (205 s)

Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Kvalitetsgranskning, Rapport 2009:6 (24 s)

Skolinspektionen (2010). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Kvalitets granskning, Rapport 2009:6 (24 s)

Tetler, S. Ferguson, D., Baltzer, K & Boye, C. (2011). Inkluderet i skolens laerfelleskab: En fortlöpende problemindenitifikations - og lösningsstrategier. Fredrikshavn: AS Dafolos (94 s)

Åhs, Olle (2007) På spaning efter värdegrunden - i en globaliserad värld. Stockholm: Runda Förlag (159 s)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

De olika utbildningsinslagen inom både specialpedagog- och speciallärarprogrammet bygger bland annat på erfarenhetsutbyte mellan pedagoger med olika grundutbildningar och lång verksamhetserfarenhet. Barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande behandlas ur olika perspektiv beträffande mångfald, variation, normalitet och individualisering, och blir naturliga inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Malmö högskolas perspektivområden gällande genus och etnicitet analyseras utifrån studenternas nya yrkesroller och funktion med fokus på specialpedagogisk verksamhet. Genus, migration och etnicitet behandlas i relation till individ, grupp och samhälle. Områdena behandlas i föreläsningar, grupparbeten och individuella uppgifter samt i litteraturstudier. Litteratur som behandlar perspektiven är bl.a. Egelund, Haug & Persson (2006), Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby (2001), Ahlberg (2001), Myndigheten för skolutveckling (2006), FN:s standardregler (1995), Salamancadeklarationen (2001), Orlenius (2008), Socialdepartementet (2007), Vetenskapsrådet (2007) och Skolverket (2007). Miljöperspektivet är inte relevant för denna kurs.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.