Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskap om det specialpedagogiska forskningsfältet och olika verksamhetsområden med särskild betoning på vald yrkesinriktning. Vidare syftar kursen till att studenten ska analysera sin professionella utveckling i relation till pedagogisk verksamhet.

I kursen behandlas specialpedagogik utifrån kontextuella och individuella villkor för utveckling och lärande. Vidare bearbetas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling synliggörs ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv samt i relation till vald yrkesinriktning. I denna kurs påbörjas studentens reflektion över egen kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området

2. beskriva och analysera lärmiljöer för barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska perspektiv och teoretiska begrepp i relation till vald yrkesinriktning

3. redogöra för vad funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter kan innebära för barn och elever i ett lärandesammanhang

4. utifrån den specialpedagogiska yrkesrollen analysera hur förebyggande och åtgärdande arbete kan utveckla lärmiljön.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier och arbete i grupp. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I kursen ingår även enskilda uppgifter och deltagande i nätbaserade möten för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår fältstudier.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstart.

Samtliga lärandemål bedöms i form av ett paper (15 hp).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens- vad är det? hur kan den utvecklas?.Stockholm: Liber AB (157 s.).

Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups (96 s)

FN. (2005). FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)

FoU skriftserie nr 3, Inkluderande undervisning- Vad kan man lära av forskningen?

Specialpedagogiska skolmyndigheten /Elektronisk resurs/ (96 s.) http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf

Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur. Granstedt

Gustafsson, Lars, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)

Milerad, Josef & Lindren, Carl (2017 (2 uppl.) Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur (488 s.)

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s)

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s).

Persson, Sven (2017). Forskningslitteracitet- en introduktion till att förstå världen och använda vetenskaplig kunskap. Forskning i korthet, Nr.1.Malmö: Malmö högskola; Malmö stad; Kommunförbundet Skåne. (35 s.)

Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)

Sandström, Margareta, Nilsson, Lena & Stier, Jonas. (Red.) (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (270 s.)

SFS 2010:800. Skollag.

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann, Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Alt. Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn Cajsa & Reuterswärd Malin (2018). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Alt. Edfeldt, David; Karlsson, Annelie; Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och adhd i gymnasiet: tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Svenska skrivregler. (2017). Stockholm: Liber. (220 s.)

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Von Ahlefeld Nisser (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education 4/2014 ss. 246-264 (18 s.)

Zimmerman, Fredrik (2019). Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber

För speciallärarutbildningen tillkommer obligatorisk litteratur utifrån specialisering. Dessutom tillkommer aktuella styrdokument för de olika skolformerna. Studenterna söker själva vetenskapliga artiklar med betoning på vald inriktning.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om särskilt pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.