Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om det specialpedagogiska forskningsfältet och olika verksamhetsområden med särskild betoning på vald inriktning. Vidare syftar kursen till att studenterna ska analysera sin professionella utveckling i relation till frågeställningar i den pedagogiska praktiken.

Kursen behandlar specialpedagogik och dess kontextuella och individuella villkor. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv samt i relation till vald inriktning.I denna kurs påbörjas reflektion över kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I kursen ingår även enskilda uppgifter på campus och deltagande i nätbaserat arbete samt att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår verksamhetsknutna studier.

I en individuell skriftlig uppgift bedöms studenten utifrån sin förmåga att analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp. Löpande under kursen följs och bedöms basgruppens arbete och bedöms slutligen genom en individuell skriftlig självvärdering och värdering av basgruppens process.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Ahlberg, Ann (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik : att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s)

Bie. Kristin (2014). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups (96 s) FN. (2005).

Granstedt, Lena (2010). Synsätt, teman och strategier – några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. Umeå universitet. Pedagogiskt arbete (doktorsavhandling). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:372500/FULLTEXT01.pdf

Gustafsson, Lars, H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)

Milerad, Josef & Lindren, Carl (2017 (2 uppl.) Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur (488 s.)

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s)

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet. Lund: Studentlitteratur (163 s.)

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB (180s).

Persson, Sven (2017). Forskningslitteracitet- en introduktion till att förstå världen och använda vetenskaplig kunskap. Forskning i korthet, Nr.1.Malmö: Malmö högskola;Malmö stad; Kommunförbundet Skåne (35 s.)

Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)

Sandström, Margareta, Nilsson, Lena & Stier, Jonas. (Red.) (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (270 s.)

SFS 2010:800. Skollag.

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann, Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur (207 s.).

Svenska skrivregler. (2017). Stockholm: Liber. (220 s.)

Von Ahlefeld Nisser (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education4/2014 ss. 246-264 (18 s.)

Tillkommer aktuella styrdokument för de olika skolformerna. Studenterna söker även själva vetenskapliga artiklar. med betoning på vald inriktning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.