Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ur ett vetenskapligt och forskningsmetodologiskt perspektiv analyserar och vidareutvecklar forskningsfrågor inom det specialpedagogiska området.

Kursen behandlar

• nationell och internationell specialpedagogisk forskning.

• vetenskapsteori och vetenskapligt förhållningssätt.

• problematisering och kritisk granskning av fenomen med anknytning till specialpedagogiska frågeställningar

• insamlings- och bearbetningsmetoder av kvantitativa och kvalitativa data

• forskningsetiska frågor

Efter avslutad kurs ska studenten

• kritiskt granska, tolka och förklara specialpedagogisk forskning ur metodologisk, vetenskapsteoretisk och etisk synvinkel,

• använda skilda datainsamlings- och bearbetningsmetoder,

• producera en plan för ett självständigt arbete inom det specialpedagogiska området.

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och litteraturstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

I produktionen av en essä bedöms i en gruppuppgift studenternas förmåga att kritiskt granska, tolka och förklara vetenskapsteoretiska perspektiv inom det specialpedagogiska området. Vidare bedöms med hjälp av en individuell uppgift studenternas förmåga att använda olika datainsamlings- och bearbetningsmetoder. Studenterna bedöms även utifrån sin förmåga att muntligt och skriftligt rapportera sina planer för det självständiga arbetet, enskilt eller parvis. God språkbehandling förutsätts vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.(402 s.).

Berglund, Lars & Sandén Ingrid (red) (2007). Vetenskaplig teori och metod. (97 s.).

Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan (eds) (1998). Theorising Special Education. London and New York: Routledge Falmer. (199 p.)

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund:

Studentlitteratur. (s17-273).

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (360 s.).

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (285 s.).

Rossman, G. & Rallis, S. (1998). Learning in the field. An introduction to qualitative

Research. Thousand Oaks: Sage Publications. (257 s.)

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)

von Wright, G. H. (1994). Myten om framsteget. Stockholm: Bonnier Pocket. (165 s:).

Bilaga till kursplan:

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Genusperspektivet behandlas ur vetenskapsteoretisk och forskningsmetodisk synvinkel ur ett övergripande perspektiv i samband med föreläsningar och litteraturseminarier. Anknytning till kurslitteratur finns framför allt i Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.

Miljöperspektivet i betydelsen “hållbar utveckling” är inte relevant i denna kurs.

Etnicitetsperspektivet tillgodoses genom forskningsmetodiska exempel samt genom litteraturanknytning i Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.