Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ur ett vetenskapligt och forskningsmetodologiskt perspektiv ska analysera och vidareutveckla forskningsfrågor inom det specialpedagogiska området.

Kursen behandlar

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, presentationsteknik och litteraturstudier. Kursen utvecklas med utgångspunkt från syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

I produktionen av en sammanhållen vetenskaplig text bedöms studentens förmåga att kritiskt granska, tolka och förklara vetenskapsteoretiska och etiska perspektiv inom det specialpedagogiska området. Vidare bedöms studenternas förmåga att föreslå och motivera valet av olika datainsamlings- och bearbetningsmetoder. Studenten ska dessutom producera en poster och muntligt presentera den individuellt eller i par inför gruppen. .

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Hela kursen

Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s.)

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. (554 s.).

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur. (150 s. i urval).

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. (169 s.)

Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (360 s.).

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (285 s.).

Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber (59 s.)

Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Learning in the field. An introduction to qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications. (257 s.)

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)

Vetenskapsrådet (2006) Möten?: Forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapportserie 9:2006.

EDUCARE (2009) Att infånga praxis. Om kvalitativa metoder i (special)pedagogisk forskning i Norden. Educare, vetenskapliga skrifter 2009:4. Malmö: Malmö Högskola http://www.mah.se/PageFiles/16022/educare%202009_4.pdf?epslanguage=sv

Valbar litteratur

Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan (eds) (1998). Theorising Special Education. London and New York: Routledge Falmer. (199 p.)

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s.)

Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran & Peterson, Bo (2005) Vad är god forskningssed, synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie, www.vr.se

Lag 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor.

Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. (133 s.)

Rienecker, Lotte & Jørgensen, Stray Peter (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.

Wahlgren, Lars (2008). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund : Studentlitteratur (178 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.