Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SP731G Att leda specialpedagogisk verksamhet - uppföljning, bedömning och utvärdering (genomgången) eller SP733G Att leda specialpedagogisk verksamhet - uppföljning, bedömning och utvärdering - Grav språkstörning (genomgången) eller SP641G Skolutveckling, att leda specialpedagogiskt förändringsarbete (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kurs inom specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet.
Kursen syftar till att studenterna ur ett vetenskapligt och forskningsmetodologiskt perspektiv ska analysera och vidareutveckla forskningsfrågor inom det specialpedagogiska området.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera ett urval av nationell och internationell forskning inom det specialpedagogiska forskningsfältet speciellt utifrån vald inriktning/specialisering. Forskningen ska därefter kritiskt granskas, värderas och diskuteras ur teoretisk, metodisk och etisk synvinkel
- känna till och prova skilda datainsamlings- och bearbetningsmetoder,
- föreslå en specialpedagogisk frågeställning utifrån vald inriktning/specialisering, motivera valet och olika forskningsmässiga angreppssätt samt sammanställa och presentera en poster över ett planerat självständigt arbete
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, presentationsteknik och litteraturstudier. Kursen utvecklas med utgångspunkt från syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Studenten sammanställer ett urval av nationell och internationell forskning med betoning på vald inriktning/specialisering. Med detta som underlag bedöms studentens förmåga att identifiera forskning, kritiskt granska, värdera och diskutera denna ur teoretisk, metodisk och etisk synvinkel. Vidare bedöms studenternas förmåga att föreslå en specialpedagogisk frågeställning och motivera valet av olika datainsamling- och bearbetningsmetoder. Studenten ska dessutom sammanställa en poster och muntligt presentera denna individuellt eller i par inför studentgruppen. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s.)
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s).
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur (216 s.).
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s)
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (162 s.)
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)
Artiklar (ca 50 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).