Minst 60 hp godkänt inom Specialpedagogprogrammet eller Speciallärarprogrammet.
Inget huvudområde.
Kurs inom specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet.
Kursen syftar till att studenterna kritiskt ska kunna granska och värdera forskningsmetodologiska frågor inom det specialpedagogiska området.
Kursen behandlar teoretiska och metodologiska aspekter i specialpedagogisk forskning samt vetenskapsteori och vetenskapligt förhållningssätt. Vidare belyses en problematisering och kritisk granskning av fenomen med anknytning till specialpedagogiska frågeställningar med betoning på vald inriktning. Dessutom ingår olika insamlings- och bearbetningsmetoder av kvantitativa och kvalitativa data samt forskningsetiska överväganden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- kunna redogöra för olika vetenskapsteoretiska synsätt och problem
- kunna beskriva samt motivera användningen av olika urvalsmetoder, datainsamlingsmetoder och analysmetoder inom den kvalitativa respektive kvantitativa forskningstraditionen
- utifrån en given frågeställning kritiskt kunna granska och värdera lämpligheten av olika metoder i olika forskningssammanhang
- kunna tillämpa och motivera forskningsetiska överväganden
- utifrån en specialpedagogisk frågeställning identifiera, presentera och kritiskt granska resultat i relevant forskning
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och litteraturstudier. Studenterna förutsätts utnyttja nätbaserade resurser för responsarbete och arbetsmöten.
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written examination), 10 hp. (Mål 1-4)
Prov 2: Skriftlig tentamen (Written examination), 5 hp. (Mål 5)
För Väl godkänt krävs följande: Väl godkänt prov 1 samt godkänt prov 2.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s.)
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2020). Statistisk verktygslåda 0 - - att förstå och förändra världen med siffror (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s).
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur (216 s.).
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s)
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Holmqvist, Mona (Red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups. (199 s.)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
Serder, Margareta & Jobér, Anna (red.) (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar ca 150 s)
Thurén, Torsten (2019) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s.)
Artiklar (ca 100 s.) enligt anvisningar från kursansvarig
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.