Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP660G Vetenskapsteori och forskningsmetod (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplan.
Inget huvudområde.
Kurs inom speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper kring utvecklingsstörning samt stärka sin förmåga att bidra till kunskapsutvecklingen inom speciallärarprofessionen utvecklingsstörning.
Kursen behandlar frågeställningar inom det specialpedagogiska forskningsfältet.Vidare väljs, gärna i dialog med den egna verksamheten, ett problemområde och en forskningsfråga som är förankrad i speciallärarprofessionen med inriktning mot utvecklingsstörning. Studenterna genomför ett självständigt arbete i samråd med en handledare. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kan ha formen av en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete, ett gestaltande arbete, en litteraturstudie eller en kunskapsöversikt.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- formulera en vetenskaplig problemställning inom ramen för specialpedagogisk praktik
- redogöra för och kritiskt reflektera kring teoretiska perspektiv och såväl nationell som internationell forskning i relation till vald problemställning med relevans för speciallärarprofessionen med inriktning mot utvecklingsstörning
- välja och motivera ett utifrån valt problemområde lämpligt metodiskt angreppssätt med hänsyn till forskningsetiska överväganden
- analysera och tolka material utifrån teoretiska perspektiv och relevant forskning i enlighet med vetenskaplig praxis
- dra slutsatser av undersökningen samt reflektera kring resultatets betydelse för speciallärarprofessionen med inriktning mot utvecklingsstörning samt framtida forsknings- och utvecklingsarbete
- redogöra för och reflektera kring forskningsprocessen
- presentera undersökningen i form av en vetenskapligt underbyggd text
- självständigt argumentera för och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat examensarbete
Kursens arbetsformer utvecklas i samverkan mellan studenter och handledare, med hänsyn till varje examensarbetes inriktning och kursens mål och syfte.
Examinationen består av en utredande och argumenterande vetenskaplig text där studenten visar att han/hon förvärvat de kunskaper lärandemålen anger. Texten kan kompletteras med egenproduktion i andra uttrycksformer som t. ex. film, drama, och/eller bildcollage. I ett seminarium bedöms studentens förmåga att försvara det egna arbetet och att opponera på ett annat examensarbete. Efter seminariet ska opponenten lämna ett skriftligt underlag för oppositionen till respondenten
Om examensarbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur (77 s.)
- Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur (690 s).
- Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur. (150 s. i urval).
- Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
- Kvale,Steinar & Brinkman, Steinar (2009).Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
- Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Learning in the field. An introduction to qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications. (257 s.)
I kursen ingår också valbar litteratur med relevans för inriktningen mot utvecklingsstörning och det egna examensarbetet, vilken väljs i samråd med handledaren och som sammanställs i examensarbetets referenser.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.