Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP611G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att genomföra pedagogisk utredning och analysera faktorer i lärandemiljön med utgångspunkt i elevers olika villkor samt utforma åtgärdsprogram. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom förskola och skola.

Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärandemiljö. En del av kursen innebär att undersöka, granska och genomföra en pedagogisk utredning samt utforma ett åtgärdsprogram. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt, där studentens förmåga att genomföra en pedagogisk utredning utifrån att ha identifierat och analyserat pedagogiska problemställningar i lärandemiljön bedöms med utgångspunkt i kursens lärandemål. Med den pedagogiska utredningen och med egen samlad erfarenhet som grund ska studenten även dra slutsatser och identifiera betydande utgångspunkter i pedagogiskt utredningsarbete och kritiskt analysera vad en kartläggning kan innebära (Lärandemål 1 och 2). I examinationen ingår också en reflekterande dokumentation rörande den egna kunskaps-och professionsutvecklingen, samverkan och etiska förhållningssätt (Lärandemål 3).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation – om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber AB (134 s.)

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Björndahl, Cato R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)

Flem, Annlaug, Moen Torill & Gudmundsdottir, Sigrun (2004). Towards inclusive schools: a study of inclusive education in practice. European Journal of Special Needs Education, Vol. 19, No. 1, 85-98. (14 s.).

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur (242 s.)

Hoeg, Peter (1993). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies and children´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252 (14 s.)

Reindal, Solveig Magnus (2009) Disability, capability, and special education: towards a capability-based theory. European Journal of Special Needs Education vol. 24 No 2 May. ( s.155-168)

Runström Nilsson, Petra 2:a upplagan (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning (125 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, minst en avhandling samt litteratur om ca 1000 s, som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.