Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter, samt kunskap om funktionsnedsättningar däribland neuropsykiatriska svårigheter med särskilt fokus på vald specialisering. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att analysera pedagogiskt utredningsarbete på nivåerna organisation, grupp och individ samt analysera faktorer i lärmiljön med utgångspunkt i individuella förutsättningar och den valda specialiseringen. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom skola.

Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter med särskilt fokus på vald specialisering. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärmiljö. En del av kursen innebär att undersöka, och granska en pedagogisk utredning samt ge relevanta utvecklingsförslag . Med utgångspunkt i det pedagogiska utredningsarbetet identifieras och motiveras hälsofrämjande och förebyggande insatser. . Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, och etiska förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Samtliga lärandemål bedöms i form av ett paper (15 hp

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens : vad är det? – hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber (157 s.)

Björndahl, Cato R.P. ( 2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)

Bruce.B (red) (2018) Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups förlag. (179 s.)

Dockrell et al (2015). Capturing communication supporting classrooms : The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy. 31:3, 271–286 (16 s.)

Edfelt, David & Karlsson, Annelie & Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019) Autism och ADHD i gymnasiet : tydliggörande pedagogik Stockholm; Natur och Kultur (203 s.) – kan ersättas av Sjölund m.fl. (2017)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)

Hirsh, Åsa (2016). Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber ( s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling Malmö; Gleerups (280 s.)

Hoeg, Peter (2015). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)

Hwang, Philip, and Björn Nilsson (2019) .Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (valda delar, ca 200 s.)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning (125 s.)

Sjölund, A.; Jahn, C.; Lindgren, A.; Reuterswärd, M. (2017) Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. (207 s.)– kan ersättas av Edfelt m.fl. (2019)

Tay, H.Y. & Kee, K.N.N. (2019) Effective questioning and feedback for learners with autism in an inclusive classroom. Cogent Education, 6:1, 1-19 (19 s.)

Von Wright, Moira (2002). "Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse." In: Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (pp. 9-20). Stockholm: Skolverket

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument två obligatoriska titlar per specialisering samt litteratur omfattande cirka 300 s. som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).