Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i speciallärarexamen med specialisering grav språkstörning.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande vid grav språkstörning. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.
Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers/vuxnas olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar barn, elever och vuxna med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd med speciellt fokus på grav språkstörning
- kartlägga individuella förutsättningar och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
- kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta barn/elever/vuxna utifrån sina förutsättningar
- analysera förebyggande och åtgärdande arbete i relation till grav språkstörning
- beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
- reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning.Kungsbacka: Aspeflo & Klamas förlag. (110 s.)
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)
Bowen, C. & Snow, P. (Eds.). Making sense of interventions for children with developmental disorders. A guide for parents and professionals. London: J & R Press Ltd. (386 s.)
Dockrell, J., Lindsay, G., Roulstone, S., & Law, J. (2014). Supporting children with speech, language and communication needs: an overview of the results of the Better Communication Research Programme. International Journal of Language & Communication Disorders, 49(5), 543-557. doi:10.1111/1460-6984.12089
Dockrell, J. E., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S., & Lindsay, G. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286. doi:10.1177/0265659015572165
Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och kultur. (397 s.)
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 150 s.)
Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar, även med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och grav språkstörning, som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).