Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i speciallärarexamen med specialisering matematikutveckling.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barns och elevers matematikutveckling och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnet matematik.
I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd med speciellt fokus på matematikutveckling
- kartlägga individuella förutsättningar och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
- kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta barn/elever utifrån sina förutsättningar
- analysera förebyggande och åtgärdande arbete i relation till matematiksvårigheter
- beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
- reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, som t.ex. spanarverkstad samt responsarbete, casemetodik, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6). Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
- Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 100 s.)
- Bergius, L. m.fl (Reds). (2011). Matematik ett grundämne. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca. 100 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år) ELLER Wallby mfl (Reds.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)
- Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s.)
- Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 100 s.)
- Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (227 s.)
- Boesen, Jesper, Emanuelsson, Göran, Wallby, Anders & Wallby, Karin (Red.) (2007). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (valda delar ca 100 s.)
- Brinkman, A. (i.å.) Knowledge maps – tools for building structure in mathematics http://www.cimt.plymouth.ac.uk/journal/brinkmann.pdf (10 s.)
- Dahl, J. & Johansson, M. (2013). The Citizen in Light of the Matematics Curricilum. In: Educare 2013:2 (p 27-43). http:muep.mah.se/handle/2043/16647
- Holgersson, I (2009) Teacher´ awareness of student learning. Högskolan I Kristianstad. (9 s.) http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:346089/FULLTEXT01.pdf
- Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
- Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det?. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)
- Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 150 s)
- McIntosh, A. (2008) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.)
- Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 100 s.)
- Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
- Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)
- Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå : Umeå Universitet. (valda delar, ca 100 s.)
- Skolverket (2014) Bedömning för lärande i matematik skolår 1-9 http:www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1-3/matematik/for-larande-1.196206 (65 s.)
Dessutom tillkommer artiklar och avhandlingar som väljs i samråd med kursledaren.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.