Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i speciallärarexamen med specialisering matematikutveckling.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande i matematik. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör elevers matematikutveckling och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnet matematik
Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd med speciellt fokus på matematikutveckling
- kartlägga elevens individuella förutsättningar, inbegripet eventuella funktionsnedsättningar, och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
- kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta elever utifrån sina förutsättningar
- analysera förebyggande och åtgärdande arbete i relation till matematiksvårigheter
- beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
- reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6). Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Aspeflo, Ulrika (2015). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Kungsbacka: Aspeflo & Klamas förlag. (110 s.)
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 100 s.)
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar I matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber (valda delar ca. 100 sidor)
Bergius, L. m.fl (Reds). (2011). Matematik ett grundämne. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca. 100 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år) ELLER Wallby mfl (Reds.) (2014). Matematikundervisning i praktiken. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s.)
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (227 s.)
Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det?. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 150 s)
McIntosh, A. (2008) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.)
Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)
Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)
Sundström, Birgitta, Thunberg, Stina & Vennberg, Anne-Charlotte (2014). Räkna med språk. Verktyg för språkinriktad matematikundervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (Valda delar, ca. 100 s.)
Jablonka, Eva (2003) Mathematical literacy In Bishop, A. et al (Reds): Second I international handbook of mathematics education, Pp. 75-102. (25 s.)
Wedege, Tine (2009). Needs versus Demands: Some ideas on what it means to know mathematics in society. In: Festschrift in honor of Paul Ernest's 65th Birthday. The Montana mathematics enthusiast: monograph series in mathematics education. (pp. 221-234) (15 s.)
Dessutom tillkommer artiklar, även med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och matematik, och avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).