Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, som t.ex. spanarverkstad samt responsarbete, casemetodik, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter (lärandemål 1 och 3). Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik (lärandemål 2). I den sista delen föreslår studenten förebyggande och åtgärdande insatser på olika nivåer (lärandemål 3 och 4). Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare (lärandemål 5 och 6). Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber(192s)

Alexandersson, Ulla (2009). //Stödjande rum – om elever i en inkluderande verksamhet.// Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (40 s).

Andrew, Colley (2013). Personalised learning for young people with profound and multiple learning difficulties. London: Jessica Kingsley Publishers.(165 s.)

Barow, Tomas & Östlund, Daniel (red.), (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Urval – de kap som anknyter till särskola, s. 123-158, (35 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). //Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld//. Stockholm: Mareld. (valda dela, ca 150 s.)

Florian, Lani, Hollenweger, Judith, Simeonsson, Rune J., Wedell, Klaus, Riddell, Sheila, Terzi, Lorella and Holland, Anthony (2006). Cross-cultural perspectives on the classification of children with disabilities: Part I. Issues in the classification of children with disabilities. The Journal of Special Education, 40(1): 36–45http://www.sagepub.com/scarlettstudy/articles/Florian.pdf////

Furenhed, Ragnar (2012). Religionsundervisning och livsförståelse i särskolan. I A Jonsson Harrie & H A Larsson (red.), Samhällsdidaktik - sju aspekter på samhällsundervisning skola och lärarutbildning. Linköping: LIU-tryck.(s. 105-120)

Granlund, Mats & Göransson, Kerstin, (2011). Utvecklingsstörning. I S. Antonsson & L. Söderman (red,), Nya Omsorgsboken (s.12-19). Malmö: Liber.

Göransson, Kerstin, Hellblom-Thibblin, Tina & Eva Axdorph, Eva (2015). A Conceptual Approach to Teaching Mathematics to Students With Intellectual Disability. Scandinavian Journal of Educational Research, pp1-21////

Heister Trygg, Boel. & Andersson, Ida. (2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation i teori och praktik. Tredje, reviderade upplagan. Södra regionens kunskapscentrum, www.sokcentrum.se (220 s.)////

Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)////

Ineland, Jens, Molin Martin & Saur, Lennart. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. (207 s.) ////

Kylén, Gunnar (2012). Helhetssyn på människan: Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ala (75 s)

Light, Janice & McNaughton, David (2012). Supporting the Communication, Language and Literacy Development of Children with Complex Communication Needs. Assistive technology: The Official Journal of RESNA, 24:1(32-44). (12 s.)

Luttropp, Agneta (2009). Utvecklingsstörning och samspel. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. (15 s.) Lund: Studentlitteratur.////

Mineur, Therése (2013). Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Örebro universitet: Institutionen för handikappvetenskap (doktorsavhandling)/Elektronisk resurs (285 s.)

Molin, Martin, Sorbring, Emma & Löfgren- Mårtensson, Lotta (2015). Teachers’ and parents’ views on the Internet and social media usage by pupils with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities////2015, Vol. 19(1) 22–33////////

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)////

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)

Reindal, Solveig M. (2008). A social relational model of disability: A theoretical framework for special needs education? European Journal of Special Needs Education, 23(2): 135–46. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/08856250801947812

Rosenqvist, Jerry (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Stockholm: Specialpedagogiska institutet. (91 s). hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:174990/

Skolverket (2013). Mottagande I grundsärskolan och gymnasiesärskolan (49 s.). http:www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3030

SOU 2003:35 Carlbeck-kommittén. (2003). För den jag är: Om utbildning och utvecklingsstörning: Delbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Valda delar kap 2-7 (86 s)

Svärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur (160 s.)

459)//http:onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9752.2005.00447.x/pdf

Thunberg, Gunilla (2011). AKK- Alternative och Kompletterande Kommunikation för personer med autism. Stockholm: Stockholms läns landsting: Autismforum (31 s).

Östlund, Daniel (2012). Delaktighetens kontextuella villkor. Fem träningskoleklassers pedagogiska praktik. Malmö högskola. Malmö Studies in Educational Sciences No 67. (doktorsavhandling), Elektronisk resurs (249 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Kurslitteraturen kan upplevas som omfattande men är relevant vilket beror på att studenter med specialisering Utvecklingsstörning kommer att arbeta med alla ämnen i särskolan.