Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP712G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

Studenten övar sin analytiska förmåga genom att granska lärmiljöer med utgångspunkt från elevers förutsättningar. Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer undersöker studenten hur lärmiljön, individanpassade arbetssätt och bedömning av elevers kontextuella kunskapsutveckling kan utvecklas.

I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande undervisning samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1) granska och problematisera teorier och begrepp som rör elever i behov av anpassningar och särskilt stöd med speciellt fokus på språk-, skriv- och läsutveckling,

2) kartlägga elevers språkliga förutsättningar samt analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken,

3) analysera, kritiskt granska samt ge exempel på förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, grupp- och individnivå,

4) kritiskt analysera olika former av bedömning i relation till kunskapsutveckling, undervisning och betygsättning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig text (Written Report), 11 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Skriftlig salstentamen (Written Sit in Exam), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Balan, Andreia, och Jönsson, Anders (2021). Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever: En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet. Educare vetenskapliga skrifter 4, 81-113. (32 s.)

Björndahl, Cato. R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (186 s.)

Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante. (Valda delar i samråd med lärare c:a 150 s.)

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (264 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

von Börtzell-Szuch, Diana & Vuorenpää, Sari (2022). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Malmö: Gleerups. (340 s.)

Cain, Kate (2010). Reading development and difficulties. West Sussex: BPS Blackwell. (272 s.)

Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)

Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (2020). Skrivundervisningens grunder. Lund: Gleerups(333 s.).

Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 956-971. (15 s.)

Glogic Saima & Löthagen Holm, Annika (2021). Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum. Lund: Studentlitteratur. (392 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (245 s.)

Hasson, Nathalie (2018). The dynamic assessment of language learning. (Första upplagan.) London: Routledge, Taylor & Francis Group. (160 s.)

Hirsh, Åsa. & Lundahl, Christian. (red.) (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Stockholm: Natur och Kultur. (396 s.)

Klapp, Alli & Jönsson, Anders (2021). Scaffolding or simplifying students’ perception of support in Swedish compulsory school. European Journal of Psychology of Education 3(4), 1055-1074. (20 s.)

Oakhill, Jain, Cain, Kate & Elbro, Carsten (2018). Läsförståelse – insikt och undervisning. Stockholm: Liber. (176 s.)

Samuelsson, Stefan, Arnqvist, Anders, Björn, Marianne, Dahlin, Karin & Elwér, Åsa (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. (Valda delar i samråd med lärare, c:a 150 s.)

Sjunnesson, Helena (2022). Från mäta till möta: elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av klassrumsbedömning. Doktorsavhandling, Malmö University Press. (117 s.)

Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och språk-, skriv- och läsutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.