Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SP726G Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande - Utvecklingsstörning (genomgången) eller SP722G Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i examensfordringarna för speciallärarexamen med specialisering Utvecklingsstörning.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmåga att leda specialpedagogisk verksamhet i syfte att möta behoven hos barn och elever med utvecklingsstörning. Studenterna ska också fördjupa sitt kunnande om uppföljning och utvärdering av kunskapsutveckling som ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete. Vidare ska studenterna tillägna sig fördjupade kunskaper om bedömning och betygssättning i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna ska dessutom förvärva kunskaper om hur proaktiva insatser samt individanpassade arbetssätt kan utformas i samverkan med berörda parter i och utanför skolan.
I kursen inventerar och analyserar studenterna olika former för uppföljning, bedömning och betygssättning samt visar hur ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på proaktiva insatser kan läggas upp och ledas på organisations-, grupp- och individnivå.
Efter avslutad kurs ska studenten
- kritiskt granska och tillämpa olika tillvägagångssätt för att bedöma barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till ämnen/ämnesområden
- analysera och diskutera bedömningsfrågor och betygsättning i ett specialpedagogiskt perspektiv
- presentera former för att leda systematiskt kvalitetsarbete bestående av kontinuerlig uppföljning och utvärdering och föreslå hur man kan förebygga svårigheter och undanröja hinder i olika lärmiljöer i samverkan med berörda parter
- dokumentera och reflektera över progressionen i den egna kunskaps- och professionsutvecklingen och därvid identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier och föreläsningar samt grupparbeten som t.ex. textsamtal, responsarbete, casemetodik och spanarverkstad. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på ett självständigt och individuellt skriftligt arbete, där former för individanpassade arbetssätt, bedömning, betygssättning samt systematiskt kvalitetsarbete analyseras och kritiskt granskas. Texten avslutas med en reflektion kring den egna kunskaps- och professionsutvecklingen där studenten identifierar behov av ytterligare kunskap och kompetens..
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur (338 s)
Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms, A Multimodal Social Semiotic Study. Doktorsavhandling- Stockholm: Stockholms universitet (valda delar, ca 100 s.)
Eriksson, Margareta (2011). Nya Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME Förlag AB (179 s.)
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (valda delar, ca 150 s.)
Hedman, Christina; Morgan, Eva; Salameh, Eva-Kristina, (red.); Sandell, Anna & Tvingstedt, Anna-Lena (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur (valda delar, ca 150 s.)
Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House (99 s.)
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2 uppl. Malmö: Gleerups (160 s.)
Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2011). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag (valda delar, ca 150 s.)
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. Stockholm: Skolutvecklarna Sverige (129 s.)
Pettersson, Astrid; Olofsson, Gunilla; Kjellström, Katarina; Ingemansson, Ingmar; Hallén, Stina; Björklund Boistrup Lisa; Alm, Lena (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i Matematik, Matematikdidaktiska texter, Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Stockholms universitet (100 s.)
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. www.skolverket.se (77 s.)
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. www.skolverket.se (90 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.