Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV242C Skolväsendets organisation och värdegrund (genomgången) eller UV202C Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om bedömning, dokumentation, betygsättning och utvärdering utifrån olika perspektiv på lärande. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om utvärdering som del av skolkvalitet och skolutveckling, inklusive om hur nationella och internationella utvärderingar kan påverka skolan nationellt och lokalt.
Kursen behandlar bedömning, dokumentation och betygsättning ur olika teoretiska perspektiv. Vidare behandlas bedömningens, dokumentationens och betygsättningens roll i undervisningen och betydelse för elevers lärande. Dessutom behandlar kursen lokala, nationella och internationella utvärderingar utifrån tillvägagångssätt och användningar på olika nivåer.
I kursen diskuteras kvalitetsarbete i relation till bedömning och utvärdering. Olika kvalitetsdiskurser behandlas, och därmed ges studenten förutsättningar att utveckla sin förmåga att tillsammans med andra värdera strategier för att få alla elever att lära och utvecklas. I detta sammanhang behandlas frågor om inflytande och likvärdighet.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna (siffrorna i parentes anger i vilket prov lärandemålet examineras)
Kunskap och förståelse
- förklara centrala begrepp relaterade till bedömning och redogöra för bedömningars syften och användningar utifrån olika synsätt på lärande och gällande nationella regler för skolan
- redogöra för modeller för utvärderingar och kvalitetsarbete
Färdighet och förmåga
- beskriva och problematisera olika sätt att bedöma, dokumentera och betygsätta lärande
- presentera en lokal, nationell eller internationell utvärdering utifrån dess betydelse för den lokala skolnivån
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt värdera bedömningars roll och inriktning utifrån lärandeteoretiska synsätt samt deras tänkbara konsekvenser för undervisning och lärande
- kritiskt värdera olika utvärderingsmodeller ur ett lokalt skolperspektiv
Examinationen består av följande delar:
Prov 1: Muntlig presentation och skriftligt prov (Oral presentation and written Examination) (4 hp). I detta prov examineras lärandemål 2, 4 och 6.
Prov 2: Skriftligt prov (Written Examination) (5 hp). I detta prov examineras lärandemål 1, 3 och 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 2.
I kursen ingår obligatoriska inslag. Kursansvarig anger vilka inslag som är obligatoriska vid kursstart.
Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20–34. (15 s.)
Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Skolverket. (13 s.)
Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Skolverket. (15 s.)
Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (198 s.)
James, Mary (2012). Assessment, teaching and theories of learning, i Gardner, J. (Ed.). Assessment and learning. Sage.
Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 386–402. (16 s.)
Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Skolverket. (13 s.)
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket och Fritzes. (133 s.)
Lindgren, Lena (2014). Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. (147 s.)
Rinne, Ilona (2018). Betygssättning – en mångdimensionell aktivitet i lärares yrkesutövning. Skolverket. (13 s.)
Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. (54 s.)
Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Skolverket. (66 s.)
Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterial.Stockholm: Skolverket och Fritzes (22 s.)
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).