För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs antingen att den sökande har en lärarexamen som är avsedd för undervisning i ämnet svenska, eller att den sökande genom sin examen fått behörighet att undervisa i svenska. Om lärarens examen inte är avsedd för undervisning i svenska krävs att läraren blivit behörig att undervisa i ämnet genom högskoleutbildning eller, utan att ha blivit behörig i ämnet, har kompletterande högskolestudier om minst 22,5 hp i ämnet svenska, eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling.

Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskoleklass, skola eller andra relevanta verksamhetsområden efter grundläggande lärarutbildning.

Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen och fördjupning om minst 22,5 hp inom ämnesområdet matematik. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskoleklass, skola eller andra relevanta verksamhetsområden efter grundläggande lärarutbildning.

Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen och fördjupning om minst 22,5 hp inom ämnesområdet svenska. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskoleklass, skola eller andra relevanta verksamhetsområden efter grundläggande lärarutbildning.

Utbildningen ges inom fyra specialiseringar: språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling, grav språkstörning, och utvecklingsstörning.

Utbildningen tar sin utgångspunkt i olika perspektiv och teorier om barns och elevers förutsättningar och möjligheter för lärande och på de faktorer i samhälle och skola som kan leda till svårigheter såväl inom läs-, skriv- eller matematikutvecklingen som den allsidiga kunskapsutvecklingen i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Vidare utgår utbildningen från perspektiv och teorier som kan bidra till såväl ett förebyggande som ett stödjande arbetssätt för barn och elever i komplicerade lärsituationer, där samspelet mellan individen och dennes förutsättningar och den aktuella pedagogiska verksamheten fokuseras.

Inom utbildningen skall studenterna arbeta med konkreta och komplexa fallbeskrivningar som kräver helhetsperspektiv. Detta för att den blivande specialläraren inom sin utbildning skall utveckla ett sådant pedagogiskt, didaktiskt och analytiskt kunnande som krävs för att enskilt och tillsammans med skolans personal ge stöd och hjälp för enskilda elever i svårigheter.

Den rådgivande funktionen inom de olika specialistområdena är ett annat område som fokuseras och där betyg och bedömnings- frågor har sin givna plats.

Utbildningen fokuserar inledningsvis på det specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsområdet utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Här påbörjar studenterna sin utveckling av specialpedagogiskt förhållningssätt och professionalitet som sätts i sammanhang utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Tidigt i utbildningen övas förmågan att beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn, unga och vuxna i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen.

Kunskaper om barns och elevers begrepps- och språkutveckling fördjupas i relation till vald specialisering. Förmågan att beskriva och analysera lärandemiljöer fördjupas. Att beskriva och reflektera över hur svårigheter uppkommer och gestaltar sig, är en viktig del av kursen.

Vidare fördjupas förmågan till att dels analysera individers svårigheter och hinder i lärmiljön inom skriv- och läsutveckling, matematikutveckling respektive den allsidiga kunskapsutvecklingen i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Förmågan att genomföra pedagogiska utredningar inom området övas. Här ingår också förmågan att utforma och genomföra åtgärdsprogram. Kunskapsutveckling gällande betyg och bedömning är också en viktig del av kursen.

Att genomföra, följa upp och utvärdera pedagogiskt utvecklingsarbete fokuseras inom ramen för specialistområdet. Speciallärarens funktion som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom vald specialicering lyfts fram i utbildningen.

Under den avslutande terminen fördjupas arbetet ytterligare genom att studenten analyserar och vidareutvecklar forskningsfrågor inom det specialpedagogiska området. Att förstå och kunna förklara specialpedagogisk forskning ur metodologisk, vetenskapsteoretisk och etisk synvinkel samt att kunna använda skilda datainsamlings- och bearbetningsmetoder är en förutsättning för att upprätta en plan för det självständiga kommande arbetet inom det specialpedagogiska området. Förmågan att i den egna yrkesverksamheten initiera, leda och dokumentera forskningsarbete prövas i det egna självständiga arbetet som avslutar utbildningen.

Arbetsformer under utbildningen väljs utifrån de olika kursernas lärandemål och innehåll. Ambitionen är att variera arbetsformerna så att olika förmågor och sinnen involveras. Utbildningen förutsätter såväl samarbete som självständigt arbete. En viktig del av utbildningen är det samarbete och erfarenhetsutbyte som görs med specialpedagogprogrammet.

En del av utbildningen utgörs av fältstudier som ger möjlighet till koppling mellan teori och praktik och utveckling av den nya yrkesrollen.

Speciallärarexamen.

Inriktningar:

– språk-, skriv- och läsutveckling,

– matematikutveckling,

– grav språkstörning

– utvecklingsstörning